Annons
Latvian Forest Company logotypLatvian Forest CompanyLATF B
20 november 2026 kl. 08:30(CISION)

Delårsrapport januari-september 2026

Delårsrapport januari-september 2026

Perioden januari-september 2026

· Nettoomsättningen var 797,1 (934,1) TEUR

· Operativt rörelseresultat var -420,1 (-284,6) TEUR

· Rörelseresultat var -507,7 (642,9) TEUR

· Värdeförändring skog uppgick till -94,2 (927,5) TEUR

· Resultat efter skatt uppgick till -673,4 (401,0) TEUR

· Resultat per aktie -0,017 (0,010) EUR

· Bokfört värde på anläggningstillgångar uppgår till 43 253,8 (42 362,5) TEUR

· Eget kapital uppgår till 0,908 (0,926) EUR per aktie

· Fastighetsinnehaven uppgår till 8 449 (8 185) hektar

· Virkesvolymen uppskattas till 1 072 000 (1 060 000) kubikmeter

Viktigaste händelserna under det tredje kvartalet 2026

  • Bolaget har under det tredje kvartalet fått avverkat drygt 1 587 kubikmeter genom försäljning av rotposter, huvudsakligen i Litauen. Det genomsnittliga försäljningspriset var ca 44 EUR per kubikmeter.
  • Bolaget har röjt 36 hektar under det tredje kvartalet.
  • Bolaget har under det tredje kvartalet genomfört planteringar på 2 hektar.

Väsentliga händelser efter periodens utgång

  • Latvian Forest Company AB (publ) har slutfört försäljningen av Vidzeme-portföljen i Lettland, som offentliggjordes den 16 oktober 2026. Överlåtelsen av aktierna i det lettiska dotterbolaget har registrerats hos det lettiska bolagsverket, och köpeskillingen om 11 925 000 euro har frigjorts från det spärrade kontot och betalats in i sin helhet till Latvian Forest Company AB:s (publ) konton.
  • Den sålda portföljen omfattar 2 215 hektar mark, varav cirka 90 % skogsmark, med ett virkesförråd om cirka 300 000 m³. Köparen ingår i en koncern som är en av Europas ledande förvaltare av naturtillgångar med inriktning på skogsfastigheter och är inte närstående till Latvian Forest Company.
  • I enlighet med vad som tidigare kommunicerats kommer likviden att användas till att amortera cirka 3,2 miljoner euro av bolagets långfristiga lån. Efter amorteringen beräknas koncernens belåningsgrad (LTV) minska från ca 15% till ca 12 %. Styrelsens tidigare offentliggjorda förslag om en utdelning om 2,00 kronor per aktie, totalt cirka 80 miljoner kronor, kommer att behandlas på en extra bolagsstämma den 7 december i Stockholm. Kallelsen till stämman offentliggjordes den 13 november. Resterande del av köpeskillingen kommer att återinvesteras i förvärv av nya fastigheter.
  • De sålda tillgångarna motsvarade 26,2 % av bolagets totala fastighetsbestånd och 33,8 % av fastighetsbeståndet i Lettland. Efter försäljningen omfattar bolagets fastighetsbestånd 6 234 hektar, varav 4 540 hektar i Lettland och 1 694 hektar i Litauen, med ett sammanlagt virkesförråd om 774 841 m³.

Detta är Latvian Forest Company

Latvian Forest Company AB (publ) är ett svenskt noterat bolag som investerar i och bedriver skogsbruk på fördelaktigt värderad skog i Lettland och Litauen. De tre huvudsakliga grunderna för verksamheten är, förutom att skog är en eftertraktad realtillgång som växer av egen kraft;

  • en förväntad ökning av prisnivåerna för lettiska och litauiska skogs- och jordbruksfastigheter.
  • att skapa värdeökning genom en aktiv skogsförvaltning.
  • att skapa värdeökning genom att bygga upp en större fastighetsportfölj.

Expansionen finansieras genom att etappvis genomföra nyemissioner i takt med att fastigheter förvärvas och verksamheten utvecklas. Aktieägarna blir genom Latvian Forest Company delägare i många fastigheter i stället för en enskild, vilket ger en god riskspridning. Den verksamhet som bedrivs inom det löpande skogsbruket skapar den omsättning som behövs för att över tid täcka företagets kostnader och på sikt generera ett överskott.

Latvian Forest Company AB har Euro som redovisnings- och funktionell valuta, varför all rapportering sker i Euro. Handel i aktien på NGM Nordic SME sker i svenska kronor.

Skogsfastighet i Östra Lettland

Skogsinnehav samt utveckling av marktillgångar

Portföljsammanfattning

Bolagets markinnehav 2026-09-30 uppgick till 8 449 hektar med drygt 1 072 000 kubikmeter stående skog. Cirka 80% av virkesförrådet består av de tre viktigaste träslagen: björk, tall och gran.

Endast ca 3% av bolagets virkesförråd har restriktioner på grund av naturskyddsskäl.

* Totala arealen i ovan tabell uppgår till 6 898 hektar, vilket skiljer sig från tabellen på föregående sida för den konsoliderade portföljens skogsmark som är 7 023 hektar. Differensen om 125 hektar beror på skillnader i metodik i Lettland och Litauen för klassificering av mark som inkluderas i åldersfördelning.  

Tillväxt

Markerna i Baltikum har generellt sett goda bonitetstal, dvs hög beräknad genomsnittlig tillväxt över en omloppstid. 82% av bolagets innehav består av marktyper motsvarande bonitetsklass IA, I och II (motsvarande ståndortsindex G34/G36, G32, G28). Bonitetstal eller bonitetsklass används inom skogsbruket för att beskriva markens produktionsförmåga, det vill säga hur bra marken är på att producera virke och indikerar alltså hur mycket träden kan växa under normala förhållanden där bonitetsklass IA utgör den bonitetsklass som har högst produktionsförmåga.

Förvärv

Bolaget har under det tredje kvartalet inte genomfört några externa förvärv.

Försäljningar

Bolaget har under det tredje inte genomfört några externa försäljningar.

Avverkning

Bolaget har under det tredje kvartalet fått avverkat 1 587 kubikmeter genom försäljning av rotposter, huvudsakligen i Litauen. Det genomsnittliga försäljningspriset var ca 44 EUR per kubikmeter.

2022 2023 2024 2025 YTD26
Avverkning m3 39 419 34 372 33 008 23 162 17 121
Pris/m3 53 40 36 42 44

Röjning och plantering

Bolaget har under det tredje kvartalet röjt 36 hektar.

Bolaget har under det tredje kvartalet genomfört planteringar på 2 hektar.

2022 2023 2024 2025 YTD26
Röjning ha 77 142 233 45 78
Plantering ha 65 12 138 89 82

Nettoomsättning och resultat, januari-september 2026

Nettoomsättningen för perioden var 797,1 (934,1) TEUR, vilket huvudsakligen avser inkomst från försäljning av rotposter.

Det operativa rörelseresultatet för perioden var -420,1 (-284,6) TEUR. Det operativa rörelseresultatet påverkas exempelvis av kostnader för röjning och plantering, fastighetsmätningar, inventeringar och stämpling av bestånd inför avverkningar, samt provision för försäljning av rotposter. Bolaget har därutöver haft ytterligare kostnader hänförliga till den omstrukturering som genomförts i syfte att skapa en effektiv lösning för försäljningen av Vidzeme-portföljen. Intäkterna har varit lägre än föregående år, eftersom avverkningen i Vidzeme-portföljen stoppades och prisnivån för rotposter inte var tillräcklig. Försäljningen av rotposter i den återstående portföljen har tagit fart under periodens sista kvartal.

Externa kostnader består till stor del av övriga inköpta tjänster i samband med skogsförvaltning, konsulttjänster som bokföring, revision, juridisk rådgivning, samt kostnader för resor, hyror och transport med mera. Rörliga kostnader för inköpsprovisioner med mera har till viss del bokförts som del av förvärvskostnaden för de enskilda fastigheterna och belastar i dessa fall inte resultatet.

Det sammanlagda nettoresultatet för perioden uppgick till -673,4 (401,0) TEUR. Det minskade nettoresultatet förklaras huvudsakligen av värdeförändring av den biologiska tillgången, minskad avverkning samt kostnader hänförliga till försäljning av portföljen i Lettland.

Värdeökningen i det tredje kvartalet är ett resultat av den aktuella uppskattningen av virkesförrådets tillväxt under växtsäsongen. Efter förra årets förändring, då markvärdeskomponenten höjdes, får en ökning eller minskning av virkesförrådet större påverkan på värdeförändringen i biologiska tillgångar.

Redovisningsprinciper

Latvian Forest Company AB (publ) tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) så som de antagits av EU och RFR1, komplementerade redovisningsregler för koncerner. Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34 delårsrapportering samt svensk årsredovisningslag.

Virkes- och skogsfastighetsmarknaden

Bakgrund

Fastighetsmarknaderna i Lettland och Litauen har en struktur som gynnar verksamheten och prisnivåer som är konkurrenskraftiga jämfört med andra marknader i regionen. De många små och splittrade fastighetsinnehaven ger mindre aktörer som Latvian Forest Company möjlighet att driva på en konsolidering som varken är intressant eller praktiskt genomförbar för större aktörer.

Utveckling

Massamarknaden försvagades under tredje kvartalet. Det europeiska listpriset för NBSK sänktes i augusti till 1 630 USD per ton, och i Kina föll nettopriset till den lägsta nivån sedan 2020. Den svaga lönsamheten har lett till en rad nedläggningar och produktionsstopp i Europa och Nordamerika, bland annat vid flera finska bruk, vilket på sikt bör förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan.

Marknaden för sågade trävaror är fortsatt svag, men förlusterna har minskat, främst tack vare lägre timmerkostnader. Eftersom kapacitet nu stängs av strukturella skäl kan redan en måttlig återhämtning i byggandet under 2027 snabbt leda till en stramare marknad.

På råvarusidan har stormfällt virke från Sverige pressat priset på talltimmer, medan marknaden för massaved har stärkts. Den lägre sågverksproduktionen har gett mindre cellulosaflis, och på bara några månader har lövmassaveden runt Östersjön gått från överskott till stark efterfrågan.

Den utdragna krisen kring Hormuzsundet har drivit upp diesel- och energikostnaderna, och stigande gaspriser ökar efterfrågan på flis och pellets. ECB:s räntehöjning i september dämpar byggandet och därmed efterfrågan på trävaror. På regleringsområdet signalerar EU att skogsbiomassa i första hand ska användas till långlivade träprodukter.

Sammanfattningsvis var marknaden tudelad: massa och sågade trävaror var svaga, även om utbudet nu anpassas, medan massaved och energived var starka. På längre sikt bedöms efterfrågan på virke, massaved och andra skogsprodukter öka.

Virkesmarknaden i Baltikum

Efterfrågan på massaved från Lettland och Litauen stärktes under tredje kvartalet, trots att massaindustrin samtidigt minskar sin kapacitet, bland annat genom produktionsstopp vid flera finska bruk. Den främsta förklaringen är att de nordiska sågverken har minskat sin produktion, vilket har gett mindre cellulosaflis som bruken delvis ersätter med importerad massaved. Omsvängningen har varit tydligast för lövmassaved, som på några månader har gått från överskott till stark efterfrågan i stora delar av Östersjöområdet. Samtidigt påverkades marknaden för talltimmer av inflödet av svenskt stormvirke, och exporten av sågade trävaror hölls tillbaka av den svaga byggkonjunkturen i bland annat Tyskland.

Lettland och Litauen ingår i Östersjöregionen, en av världens största marknader för massa och timmer, där det finns tydliga tecken på att priserna på skogsråvara och skogsprodukter närmar sig varandra mellan länderna. Enkla prisjämförelser per kubikmeter mellan länder är dock ofta missvisande, eftersom mätsystem, sortiment, kvalitet och stockform skiljer sig åt. Vid en korrekt jämförelse ligger de lettiska och litauiska sågverkens råvarukostnader nära övriga stora trävaruproducerande länders, och konkurrenskraften avgörs alltmer av hur mycket säljbart virke som kan tas ut ur varje stock och av värdet på biprodukterna. Enligt branschbedömare bygger Baltikums fördelar på effektivitet, moderna anläggningar och exportlogistik.

Skogsfastighetsmarknaden

Skogsmark i länderna runt Östersjön, särskilt i Baltikum och Finland och i viss mån i Polen, är fortfarande förmånligt prissatt. Det gäller inte minst med tanke på att Östersjöregionen är den mest dynamiska och transparenta marknaden för timmer, massaved och energived, med en välutvecklad såg- och massaindustri. Dessutom fortsätter investeringarna i ny förädlingskapacitet inom träindustrin, bland annat inom ligninproduktion och innovativa byggmaterial. Latvian Forest Company bedömer att skog kommer att bli en alltmer eftertraktad tillgångsklass med positiv prisutveckling och gott skydd mot stigande inflation, och att dagens prisskillnader mellan skogstillgångar i olika länder därför bör minska över tid.

Samtidigt har köparbilden förändrats. Tidigare köptes skog i Baltikum främst av spekulativa aktörer med en relativt enkel strategi: att köpa billigt och sälja dyrt, med begränsade skogsbruksinsatser och med sikte på att sälja vidare till strategiska aktörer inom skogsindustrin. I dag söker sig även institutionella investerare och lokala privata förmögenheter i allt högre grad till skogstillgångar, inte minst sedan Ingka Investments, investeringsbolaget inom Ingka Group, i början av 2026 slutförde förvärvet av Södras skogsinnehav i Lettland och Estland om drygt 150 000 hektar för 720 miljoner euro.

Ägandet i Baltikum, och i viss mån i Finland, är fortfarande splittrat på många små och utspridda fastigheter – en struktur som är svår för större aktörer att bygga upp på egen hand. Här fyller Latvian Forest Company en funktion: bolaget konsoliderar mindre innehav till sammanhängande portföljer som är attraktiva för större köpare och söker genom aktiv förvaltning den mest lämpliga markanvändningen för varje enskild fastighet. Mot den bakgrunden har bolagets innehav delats in i sex delportföljer. Efterfrågan på var och en av dem utvärderas nu, liksom om erbjudandet bör struktureras om.

Efterfrågan på sådana portföljer bekräftades när SCA förvärvade bolagets hela portfölj 2019, och nu på nytt genom försäljningen av Vidzeme-portföljen efter periodens utgång för 11 925 000 euro, motsvarande cirka 5 400 euro per hektar. Båda affärerna visar vilken typ av produkt investerare efterfrågar, och att baltisk skog fortfarande ses som en attraktiv investering trots det osäkra geopolitiska läget.

I juli genomförde statliga Latvijas Valsts meži (LVM) sitt största förvärv någonsin: cirka 5 800 hektar mark, varav 4 800 hektar skog, i Pasiene i Latgale för drygt 26 miljoner euro, motsvarande cirka 4 500 euro per hektar.

I början av oktober sålde INVL Sustainable Timberland and Farmland Fund II en portfölj om drygt 2 600 hektar, främst i Vidzeme och Latgale, till ett danskägt lettiskt bolag för 11,7 miljoner euro, vilket även det motsvarar cirka 4 500 euro per hektar.

I februari slutförde CapMan Natural Capital försäljningen av cirka 24 000 hektar i Lettland och Litauen till Inter IKEA Group. Köpeskillingen har inte offentliggjorts. Därutöver har stiftelsen Skogssällskapet bjudit ut en lettisk portfölj om 947 hektar, med sista dag för indikativa bud den 30 september.

I Sverige köpte Palantirs vd Alex Karp under kvartalet cirka 15 000 hektar i Härjedalen av SCA för 235 MSEK, eller omkring 15 700 SEK per hektar – ett tecken på det växande internationella intresset för nordisk skogsmark.

Skogsmark kan också ha ett värde för helt andra ändamål. I Finland betalade Google drygt 19 000 euro per hektar för cirka 1 400 hektar som ska användas för datacenter – flera gånger den normala prisnivån för skogsmark.

Den svenska skogsfastighetsmarknaden var avvaktande under första halvåret 2026, med genomsnittspriser på 571–676 kr/m³sk och historiskt stora regionala skillnader: skogen i södra Sverige är 183 % dyrare än i norra.

Stora Ensos planerade börsnotering av Bergslagets skogar under första halvåret 2027, med drygt 1,2 miljoner hektar bokförda till cirka 50 000 SEK per hektar, kommer för första gången att ge en löpande marknadsvärdering av renodlad skogsmark i Norden och kan bidra till ökad transparens även i Baltikum.

Sammanfattningsvis har större sammanhållna skogsportföljer i Lettland under året sålts för cirka 4 500–5 400 euro per hektar, med staten, institutionella aktörer och nordiska investerare som aktiva köpare. Affärerna i Norden och exemplen på alternativ markanvändning visar samtidigt att prisskillnaderna i regionen fortfarande är stora, vilket stöder bedömningen att baltisk skog är förmånligt prissatt.

Källor: Danske Bank, Skog & Ekonomi nr 3/2026;; Arctic Today; Datacenter Forum; LSM; INVL; CSP, Skogssällskapet.

Prisutveckling Baltikum

Källa: Latvianwood datubāze

                                            Värdering av tillgångar

Bolaget redovisar i enlighet med IFRS vilket innebär att skogstillgångarna bokförs till ett beräknat marknadsvärde. Bokfört värde av växande skog har beräknats på de tillgångar som fanns i företaget per den 30 september 2026. Värdet beräknas genom att diskontera en 100-årig serie av uppskattade avverkningsvolymer/försäljningsintäkter och skogsförvaltningskostnader till en diskonteringsränta av 7,25%.

Koncernens skogstillgångar

Bokfört värde på anläggningstillgångarna i balansräkningen för jordbruksmark och övrig mark, skogsmark samt biologiska tillgångar, växande skog uppgår till 43 017,5 (42 019,3) TEUR. Förändringar av det beräknade värdet på anläggningstillgångarna kan huvudsakligen hänföras till att bolaget har fått avverkat, förvärvat eller avyttrat fastigheter, samt den genomsnittliga uppskattningen av den långsiktiga prisnivån på sågtimmer och massaved.

Bolagets totala markinnehav är 8 449 hektar med cirka 1 072 000 kubikmeter växande skog. Värderingen motsvarar i genomsnitt 5 091 EUR per hektar eller 37,4 EUR per kubikmeter. Markinnehavet i Lettland är per 30 september 6 755 hektar med ett virkesförråd om cirka 744 000 kubikmeter och värderas till 29,8 MEUR. Markinnehavet i Litauen var 1 694 hektar med ett virkesförråd om cirka 329 000 kubikmeter och värderas till 13,2 MEUR.

Finansiering

Finansieringsstrategi

Styrelsen har efter synpunkter från och sondering bland aktieägare och tänkbara investerare beslutat att framtida finansiering i form av emissioner primärt kommer att ske med företräde för befintliga aktieägare. Detta hindrar dock inte att riktade emissioner kan komma att genomföras exempelvis vid förvärv av fastighetsportföljer eller i särskilda situationer där en riktad emission kan komma att krävas. Avsikten är dock att befintliga aktieägare inte ska missgynnas om en riktad emission genomförs.

Aktien

Aktien

Vid utgången av perioden uppgick aktiekapitalet till 4 479 749 EUR fördelat på 39 996 568 B-aktier. Varje aktie har ett kvotvärde om 0,112 Euro. De fem röstmässigt största ägarna kontrollerar ca 67% av kapitalet och rösterna.

Rapporterat eget kapital per aktie och kursutveckling

Nästa rapport

Bokslutskommunikén för 2026 är planerad att offentliggöras den 19 februari 2027.

Om denna rapport

Denna rapport har inte varit föremål för särskild granskning av bolagets revisor.

Stockholm, 2026-11-20

Styrelsen

För ytterligare information kontakta

Aleksandrs Tralmaks, VD

+37129203972

info@latvianforest.se

Eller besök vår hemsida: www.latvianforest.se

Finansiella siffror

KONCERNENS RESULTATRÄKNING, TEUR YTD 2026 YTD 2025 Q3 2026 Q3 2025 Helår 2025
Nettoomsättning 797,1 934,1 89,6 401,8 1 012,0
Övriga intäkter 59,2 13,4 53,2 8,0 98,4
Summa intäkter 856,3 947,5 142,9 409,8 1 110,4
Råvaror och förnödenheter -645,3 -681,3 -67,4 -233,9 -697,5
Övriga externa kostnader -452,5 -409,5 -116,9 -153,1 -580,5
Personalkostnader -176,6 -137,0 -41,5 -32,2 -171,7
Avskrivningar -1,9 -4,3 -0,6 -1,4 -5,2
Operativt rörelseresultat -420,1 -284,6 -83,7 -10,8 -344,4
Värdeförändring marktillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 251,7
Värdeförändring biologiska tillgångar -94,2 927,5 1 043,2 -20,5 -6 315,7
Realisationsresultat fastighetsförsäljning 6,5 0,0 6,5 0,0 154,3
Rörelseresultat -507,7 642,9 966,1 -31,3 -6 254,2
Finansiella intäkter 5,2 6,1 2,0 1,8 8,1
Finansiella kostnader -224,0 -256,2 -79,2 -77,0 -328,8
Finansnetto -218,8 -250,1 -77,2 -75,2 -320,7
Resultat före skatt -726,5 392,8 888,8 -106,5 -6 574,9
Skatt 53,1 8,2 -35,0 -19,3 25,6
ÅRETS RESULTAT -673,4 401,0 853,8 -125,8 -6 549,3
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET, TEUR
Årets resultat -673,4 401,0 853,8 -125,8 -6 549,3
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omföras till resultaträkningen
Värdeförändring marktillgångar 74,9 177,3 7 294,9
Skatt på värdeförändring marktillgångar -13,3 -2,5 -433,0
Summa totalresultat för året -611,8 401,0 1 028,6 -125,8 312,6
Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare -611,8 401,0 1 028,6 -125,8 312,6
Resultat per aktie före och efter utspädning -0,017 0,010 0,021 -0,003 -0,164
Totalresultat per aktie före och efter utspädning -0,015 0,010 0,026 -0,003 0,008
Antal aktier före och efter utspädning 39 996 568 39 996 568 39 996 568 39 996 568 39 996 568
KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL, TEUR
Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserat och årets resultat Totalt
Ingående eget kapital 1 januari 2024 4 106,4 8 160,7 0,0 21 163,6 33 430,7
Nyemission 373,3 1 939,9 2 313,2
Årets resultat 1 787,2 1 787,2
Utgående eget kapital 31 december 2024 4 479,7 10 100,6 0,0 22 950,8 37 531,1
Ingående eget kapital 1 januari 2025 4 479,7 10 100,6 0,0 22 950,8 37 531,1
Utdelning -901,5 -901,5
Uppskjuten skatt omvärderingsreserv -433,0 -433,0
Omvärderingsreserv marktillgångar 7 294,9 7 294,9
Årets resultat -6 549,3 -6 549,3
Utgående eget kapital 31 december 2025 4 479,7 10 100,6 6 861,9 15 500,0 36 942,2
Ingående eget kapital 1 januari 2026 4 479,7 10 100,6 6 861,9 15 500,0 36 942,2
Uppskjuten skatt omvärderingsreserv -13,3 -13,3
Omvärderingsreserv marktillgångar 74,9 74,9
Periodens resultat -673,4 -673,4
Utgående eget kapital 30 september 2026 4 479,7 10 100,6 6 923,5 14 826,7 36 330,5
KONCERNENS BALANSRÄKNING, TEUR Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
TILLGÅNGAR
Jordbruksmark och övrig mark 2 853,0 2 137,2 2 599,7
Skogsmark 14 909,1 7 356,2 14 801,4
Biologiska tillgångar, växande skog 25 255,4 32 525,9 25 499,6
Byggnader 0,0 91,7 0,0
Inventarier 28,9 18,8 23,2
Finansiella anläggningstillgångar
Spärrade medel bank 5,0 5,0 5,0
Långfristiga finansiella fordringar 207,3 227,7 207,3
Summa anläggningstillgångar 43 258,8 42 362,5 43 136,2
Kundfordringar 22,1 104,8 9,2
Kortfristiga fordringar 77,9 90,7 71,3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34,6                   0,0 46,5
Likvida medel 1 097,0 2 377,3 1 884,4
Summa omsättningstillgångar 1 231,4 2 572,8 2 011,4
SUMMA TILLGÅNGAR 44 490,2 44 935,3 45 147,6
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 36 330,5 37 034,6 36 942,2
Räntebärande långfristiga skulder 6 611,8 6 611,8 6 611,8
Räntebärande kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0
Uppskjuten skatteskuld 1 372,6 1 001,5 1 412,4
Leverantörsskulder 32,3 39,8 51,5
Övriga skulder, ej räntebärande 47,1 50,2 20,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 96,0 197,4 109,5
Summa skulder 8 159,8 7 900,7 8 205,4
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 44 490,2 44 935,3 45 147,6
Ställda säkerheter 5,0 5,0 5,0
Soliditet 81,7% 82,4% 81,8%
Skuldsättningsgrad, ggr 0,22 0,21 0,22
KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS, TEUR Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
Rörelseresultat -507,7 674,9 -6 254,2
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet:
 - Avskrivningar anläggningstillgångar 1,9 4,3 5,2
-  Reavinst vid försäljning av mark -6,5 0,0 -154,3
-  Värdeförändringar Biologisk tillgång och skogsmark 94,2 -927,5 6 064,0
 -  Övriga ej kassapåverkande poster 0,1 0,0 0,0
Erhållna räntor 5,2 6,1 8,1
Betalda räntor -224,0 -256,2 -328,8
Betald skatt 0,0 0,0 -2,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -636,8 -530,4 -662,1
Förändring av rörelsefordringar -7,4 2 609,5 2 826,7
Förändring av rörelseskulder -5,9 129,2 -104,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten -650,1 2 208,3 2 059,9
Investeringsverksamheten
Försäljning av övriga materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 86,4
Förvärv av övriga materiella anläggningstillgångar -7,6 0,0 0,0
Försäljning av jordbruksmark 60,5 0,0 110,6
Förvärv av jordbruksmark -213,9 -299,0 -504,8
Försäljning av skogstillgångar 286,5 0,0 634,5
Förvärv av skogstillgångar -262,7 -464,4 -1 455,0
Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 20,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten -137,2 -763,4 -1 107,9
Finansieringsverksamheten
Ökning av långfristiga skulder 0,0 242,3 263,0
Minskning av långfristiga skulder 0,0 -50,0 -70,7
Utdelning 0,0 -901,5 -901,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 -709,2 -709,2
ÅRETS KASSAFLÖDE -787,4 735,7 242,8
Likvida medel vid årets ingång 1 889,4 1 646,6 1 646,6
Årets kassaflöde enligt ovan -787,4 735,7 242,8
Likvida medel vid periodens utgång 1 102,0 2 382,3 1 889,4
YTD 2026 YTD 2025 Q3 2026 Q3 2025 Helår 2025
MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING, TEUR
Nettoomsättning 60,0 60,0 20,0 20,0 80,0
Övriga intäkter 0,5 0,8 0,1 0,2 1,0
Övriga externa kostnader -193,8 -197,5 -54,8 -75,3 -258,9
Personalkostnader -42,8 -40,4 0,2 0,0 -40,4
Rörelseresultat -176,0 -177,1 -34,5 -55,1 -218,3
Finansiella intäkter 440,2 488,9 119,4 151,1 640,8
Finansiella kostnader -3,8 -7,2 -1,5 -1,1 -7,7
Finansnetto 436,4 481,7 117,8 150,0 633,1
Resultat efter finansiella poster 260,4 304,6 83,4 94,8 414,8
PERIODENS RESULTAT 260,4 304,6 83,4 94,8 414,8
MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING, TEUR Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
TILLGÅNGAR
Andelar i dotterföretag 18 856,2 12 835,5 12 835,5
Fordran koncernföretag 3 201,4 9 001,9 8 928,6
Summa anläggningstillgångar 22 057,6 21 837,4 21 764,1
Kortfristiga fordringar koncernföretag 373,6 37,5 317,1
Övriga kortfristiga fordringar 7,8 12,4 8,3
Förutbet kostnader och uppl intäkter 0,0 2,6 1,5
Kassa och bank 44,5 213,2 114,2
Summa omsättningstillgångar 426,0 265,7 441,1
SUMMA TILLGÅNGAR 22 483,6 22 103,1 22 205,2
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 22 438,1 22 067,5 22 177,7
Leverantörsskulder 5,5 16,1 7,5
Övriga skulder 20,0 0,0 0,0
Upplupna kostnader 20,0 19,5 20,0
Summa kortfristiga skulder 45,5 35,6 27,5
Summa eget kapital och skulder 22 483,6 22 103,1 22 205,2
Soliditet 99,8% 99,8% 99,9%
Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
MODERFÖRETAGETS KASSAFLÖDESANALYS, TEUR
Rörelseresultat -176,0 -177,1 -218,3
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet:
-  valutaförändringar -2,8 -5,7 -7,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -178,8 -182,8 -226,0
Förändring av rörelsefordringar -51,7 -69,2 -81,9
Förändring av rörelseskulder 18,0 -8,7 -16,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten -212,6 -260,7 -324,7
Investeringsverksamheten
Tillkommande fordringar koncernföretag 0,0 -145,0 -180,0
Återbetalda fordringar koncernföretag 145,6 1 450,0 1 450,0
Aktieägartillskott dotterbolag -2,8 0,0 0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten 142,9 1 305,0 1 270,0
Finansieringsverksamheten
Utdelning 0,0 -901,5 -901,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 -901,5 -901,5
ÅRETS KASSAFLÖDE -69,6 142,8 43,8
Likvida medel vid årets ingång 114,2 70,4 70,4
Årets kassaflöde enligt ovan -69,6 142,8 43,8
Likvida medel vid periodens utgång 44,5 213,2 114,2

Latvian Forest Company AB (publ), c/o Galjaden, Linnégatan 18, 114 47 Stockholm, Sweden

Org. Nr: 556789-0495 │ VAT-nr SE556789049501│tel. +371 29203972 │ info@latvianforest.se

www.latvianforest.se

Viktigaste händelserna under det tredje kvartalet 2026

  • Bolaget har under det tredje kvartalet fått avverkat drygt 1 587 kubikmeter genom försäljning av rotposter, huvudsakligen i Litauen. Det genomsnittliga försäljningspriset var ca 44 EUR per kubikmeter.
  • Bolaget har röjt 36 hektar under det tredje kvartalet.
  • Bolaget har under det tredje kvartalet genomfört planteringar på 2 hektar.

Väsentliga händelser efter periodens utgång

  • Latvian Forest Company AB (publ) har slutfört försäljningen av Vidzeme-portföljen i Lettland, som offentliggjordes den 16 oktober 2026. Överlåtelsen av aktierna i det lettiska dotterbolaget har registrerats hos det lettiska bolagsverket, och köpeskillingen om 11 925 000 euro har frigjorts från det spärrade kontot och betalats in i sin helhet till Latvian Forest Company AB:s (publ) konton.
  • Den sålda portföljen omfattar 2 215 hektar mark, varav cirka 90 % skogsmark, med ett virkesförråd om cirka 300 000 m³. Köparen ingår i en koncern som är en av Europas ledande förvaltare av naturtillgångar med inriktning på skogsfastigheter och är inte närstående till Latvian Forest Company.
  • I enlighet med vad som tidigare kommunicerats kommer likviden att användas till att amortera cirka 3,2 miljoner euro av bolagets långfristiga lån. Efter amorteringen beräknas koncernens belåningsgrad (LTV) minska från ca 15% till ca 12 %. Styrelsens tidigare offentliggjorda förslag om en utdelning om 2,00 kronor per aktie, totalt cirka 80 miljoner kronor, kommer att behandlas på en extra bolagsstämma den 7 december i Stockholm. Kallelsen till stämman offentliggjordes den 13 november. Resterande del av köpeskillingen kommer att återinvesteras i förvärv av nya fastigheter.
  • De sålda tillgångarna motsvarade 26,2 % av bolagets totala fastighetsbestånd och 33,8 % av fastighetsbeståndet i Lettland. Efter försäljningen omfattar bolagets fastighetsbestånd 6 234 hektar, varav 4 540 hektar i Lettland och 1 694 hektar i Litauen, med ett sammanlagt virkesförråd om 774 841 m³.

Detta är Latvian Forest Company

Latvian Forest Company AB (publ) är ett svenskt noterat bolag som investerar i och bedriver skogsbruk på fördelaktigt värderad skog i Lettland och Litauen. De tre huvudsakliga grunderna för verksamheten är, förutom att skog är en eftertraktad realtillgång som växer av egen kraft;

  • en förväntad ökning av prisnivåerna för lettiska och litauiska skogs- och jordbruksfastigheter.
  • att skapa värdeökning genom en aktiv skogsförvaltning.
  • att skapa värdeökning genom att bygga upp en större fastighetsportfölj.

Expansionen finansieras genom att etappvis genomföra nyemissioner i takt med att fastigheter förvärvas och verksamheten utvecklas. Aktieägarna blir genom Latvian Forest Company delägare i många fastigheter i stället för en enskild, vilket ger en god riskspridning. Den verksamhet som bedrivs inom det löpande skogsbruket skapar den omsättning som behövs för att över tid täcka företagets kostnader och på sikt generera ett överskott.

Latvian Forest Company AB har Euro som redovisnings- och funktionell valuta, varför all rapportering sker i Euro. Handel i aktien på NGM Nordic SME sker i svenska kronor.

Skogsfastighet i Östra Lettland

Skogsinnehav samt utveckling av marktillgångar

Portföljsammanfattning

Bolagets markinnehav 2026-09-30 uppgick till 8 449 hektar med drygt 1 072 000 kubikmeter stående skog. Cirka 80% av virkesförrådet består av de tre viktigaste träslagen: björk, tall och gran.

Endast ca 3% av bolagets virkesförråd har restriktioner på grund av naturskyddsskäl.

* Totala arealen i ovan tabell uppgår till 6 898 hektar, vilket skiljer sig från tabellen på föregående sida för den konsoliderade portföljens skogsmark som är 7 023 hektar. Differensen om 125 hektar beror på skillnader i metodik i Lettland och Litauen för klassificering av mark som inkluderas i åldersfördelning.  

Tillväxt

Markerna i Baltikum har generellt sett goda bonitetstal, dvs hög beräknad genomsnittlig tillväxt över en omloppstid. 82% av bolagets innehav består av marktyper motsvarande bonitetsklass IA, I och II (motsvarande ståndortsindex G34/G36, G32, G28). Bonitetstal eller bonitetsklass används inom skogsbruket för att beskriva markens produktionsförmåga, det vill säga hur bra marken är på att producera virke och indikerar alltså hur mycket träden kan växa under normala förhållanden där bonitetsklass IA utgör den bonitetsklass som har högst produktionsförmåga.

Förvärv

Bolaget har under det tredje kvartalet inte genomfört några externa förvärv.

Försäljningar

Bolaget har under det tredje inte genomfört några externa försäljningar.

Avverkning

Bolaget har under det tredje kvartalet fått avverkat 1 587 kubikmeter genom försäljning av rotposter, huvudsakligen i Litauen. Det genomsnittliga försäljningspriset var ca 44 EUR per kubikmeter.

2022 2023 2024 2025 YTD26
Avverkning m3 39 419 34 372 33 008 23 162 17 121
Pris/m3 53 40 36 42 44

Röjning och plantering

Bolaget har under det tredje kvartalet röjt 36 hektar.

Bolaget har under det tredje kvartalet genomfört planteringar på 2 hektar.

2022 2023 2024 2025 YTD26
Röjning ha 77 142 233 45 78
Plantering ha 65 12 138 89 82

Nettoomsättning och resultat, januari-september 2026

Nettoomsättningen för perioden var 797,1 (934,1) TEUR, vilket huvudsakligen avser inkomst från försäljning av rotposter.

Det operativa rörelseresultatet för perioden var -420,1 (-284,6) TEUR. Det operativa rörelseresultatet påverkas exempelvis av kostnader för röjning och plantering, fastighetsmätningar, inventeringar och stämpling av bestånd inför avverkningar, samt provision för försäljning av rotposter. Bolaget har därutöver haft ytterligare kostnader hänförliga till den omstrukturering som genomförts i syfte att skapa en effektiv lösning för försäljningen av Vidzeme-portföljen. Intäkterna har varit lägre än föregående år, eftersom avverkningen i Vidzeme-portföljen stoppades och prisnivån för rotposter inte var tillräcklig. Försäljningen av rotposter i den återstående portföljen har tagit fart under periodens sista kvartal.

Externa kostnader består till stor del av övriga inköpta tjänster i samband med skogsförvaltning, konsulttjänster som bokföring, revision, juridisk rådgivning, samt kostnader för resor, hyror och transport med mera. Rörliga kostnader för inköpsprovisioner med mera har till viss del bokförts som del av förvärvskostnaden för de enskilda fastigheterna och belastar i dessa fall inte resultatet.

Det sammanlagda nettoresultatet för perioden uppgick till -673,4 (401,0) TEUR. Det minskade nettoresultatet förklaras huvudsakligen av värdeförändring av den biologiska tillgången, minskad avverkning samt kostnader hänförliga till försäljning av portföljen i Lettland.

Värdeökningen i det tredje kvartalet är ett resultat av den aktuella uppskattningen av virkesförrådets tillväxt under växtsäsongen. Efter förra årets förändring, då markvärdeskomponenten höjdes, får en ökning eller minskning av virkesförrådet större påverkan på värdeförändringen i biologiska tillgångar.

Redovisningsprinciper

Latvian Forest Company AB (publ) tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) så som de antagits av EU och RFR1, komplementerade redovisningsregler för koncerner. Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34 delårsrapportering samt svensk årsredovisningslag.

Virkes- och skogsfastighetsmarknaden

Bakgrund

Fastighetsmarknaderna i Lettland och Litauen har en struktur som gynnar verksamheten och prisnivåer som är konkurrenskraftiga jämfört med andra marknader i regionen. De många små och splittrade fastighetsinnehaven ger mindre aktörer som Latvian Forest Company möjlighet att driva på en konsolidering som varken är intressant eller praktiskt genomförbar för större aktörer.

Utveckling

Massamarknaden försvagades under tredje kvartalet. Det europeiska listpriset för NBSK sänktes i augusti till 1 630 USD per ton, och i Kina föll nettopriset till den lägsta nivån sedan 2020. Den svaga lönsamheten har lett till en rad nedläggningar och produktionsstopp i Europa och Nordamerika, bland annat vid flera finska bruk, vilket på sikt bör förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan.

Marknaden för sågade trävaror är fortsatt svag, men förlusterna har minskat, främst tack vare lägre timmerkostnader. Eftersom kapacitet nu stängs av strukturella skäl kan redan en måttlig återhämtning i byggandet under 2027 snabbt leda till en stramare marknad.

På råvarusidan har stormfällt virke från Sverige pressat priset på talltimmer, medan marknaden för massaved har stärkts. Den lägre sågverksproduktionen har gett mindre cellulosaflis, och på bara några månader har lövmassaveden runt Östersjön gått från överskott till stark efterfrågan.

Den utdragna krisen kring Hormuzsundet har drivit upp diesel- och energikostnaderna, och stigande gaspriser ökar efterfrågan på flis och pellets. ECB:s räntehöjning i september dämpar byggandet och därmed efterfrågan på trävaror. På regleringsområdet signalerar EU att skogsbiomassa i första hand ska användas till långlivade träprodukter.

Sammanfattningsvis var marknaden tudelad: massa och sågade trävaror var svaga, även om utbudet nu anpassas, medan massaved och energived var starka. På längre sikt bedöms efterfrågan på virke, massaved och andra skogsprodukter öka.

Virkesmarknaden i Baltikum

Efterfrågan på massaved från Lettland och Litauen stärktes under tredje kvartalet, trots att massaindustrin samtidigt minskar sin kapacitet, bland annat genom produktionsstopp vid flera finska bruk. Den främsta förklaringen är att de nordiska sågverken har minskat sin produktion, vilket har gett mindre cellulosaflis som bruken delvis ersätter med importerad massaved. Omsvängningen har varit tydligast för lövmassaved, som på några månader har gått från överskott till stark efterfrågan i stora delar av Östersjöområdet. Samtidigt påverkades marknaden för talltimmer av inflödet av svenskt stormvirke, och exporten av sågade trävaror hölls tillbaka av den svaga byggkonjunkturen i bland annat Tyskland.

Lettland och Litauen ingår i Östersjöregionen, en av världens största marknader för massa och timmer, där det finns tydliga tecken på att priserna på skogsråvara och skogsprodukter närmar sig varandra mellan länderna. Enkla prisjämförelser per kubikmeter mellan länder är dock ofta missvisande, eftersom mätsystem, sortiment, kvalitet och stockform skiljer sig åt. Vid en korrekt jämförelse ligger de lettiska och litauiska sågverkens råvarukostnader nära övriga stora trävaruproducerande länders, och konkurrenskraften avgörs alltmer av hur mycket säljbart virke som kan tas ut ur varje stock och av värdet på biprodukterna. Enligt branschbedömare bygger Baltikums fördelar på effektivitet, moderna anläggningar och exportlogistik.

Skogsfastighetsmarknaden

Skogsmark i länderna runt Östersjön, särskilt i Baltikum och Finland och i viss mån i Polen, är fortfarande förmånligt prissatt. Det gäller inte minst med tanke på att Östersjöregionen är den mest dynamiska och transparenta marknaden för timmer, massaved och energived, med en välutvecklad såg- och massaindustri. Dessutom fortsätter investeringarna i ny förädlingskapacitet inom träindustrin, bland annat inom ligninproduktion och innovativa byggmaterial. Latvian Forest Company bedömer att skog kommer att bli en alltmer eftertraktad tillgångsklass med positiv prisutveckling och gott skydd mot stigande inflation, och att dagens prisskillnader mellan skogstillgångar i olika länder därför bör minska över tid.

Samtidigt har köparbilden förändrats. Tidigare köptes skog i Baltikum främst av spekulativa aktörer med en relativt enkel strategi: att köpa billigt och sälja dyrt, med begränsade skogsbruksinsatser och med sikte på att sälja vidare till strategiska aktörer inom skogsindustrin. I dag söker sig även institutionella investerare och lokala privata förmögenheter i allt högre grad till skogstillgångar, inte minst sedan Ingka Investments, investeringsbolaget inom Ingka Group, i början av 2026 slutförde förvärvet av Södras skogsinnehav i Lettland och Estland om drygt 150 000 hektar för 720 miljoner euro.

Ägandet i Baltikum, och i viss mån i Finland, är fortfarande splittrat på många små och utspridda fastigheter – en struktur som är svår för större aktörer att bygga upp på egen hand. Här fyller Latvian Forest Company en funktion: bolaget konsoliderar mindre innehav till sammanhängande portföljer som är attraktiva för större köpare och söker genom aktiv förvaltning den mest lämpliga markanvändningen för varje enskild fastighet. Mot den bakgrunden har bolagets innehav delats in i sex delportföljer. Efterfrågan på var och en av dem utvärderas nu, liksom om erbjudandet bör struktureras om.

Efterfrågan på sådana portföljer bekräftades när SCA förvärvade bolagets hela portfölj 2019, och nu på nytt genom försäljningen av Vidzeme-portföljen efter periodens utgång för 11 925 000 euro, motsvarande cirka 5 400 euro per hektar. Båda affärerna visar vilken typ av produkt investerare efterfrågar, och att baltisk skog fortfarande ses som en attraktiv investering trots det osäkra geopolitiska läget.

I juli genomförde statliga Latvijas Valsts meži (LVM) sitt största förvärv någonsin: cirka 5 800 hektar mark, varav 4 800 hektar skog, i Pasiene i Latgale för drygt 26 miljoner euro, motsvarande cirka 4 500 euro per hektar.

I början av oktober sålde INVL Sustainable Timberland and Farmland Fund II en portfölj om drygt 2 600 hektar, främst i Vidzeme och Latgale, till ett danskägt lettiskt bolag för 11,7 miljoner euro, vilket även det motsvarar cirka 4 500 euro per hektar.

I februari slutförde CapMan Natural Capital försäljningen av cirka 24 000 hektar i Lettland och Litauen till Inter IKEA Group. Köpeskillingen har inte offentliggjorts. Därutöver har stiftelsen Skogssällskapet bjudit ut en lettisk portfölj om 947 hektar, med sista dag för indikativa bud den 30 september.

I Sverige köpte Palantirs vd Alex Karp under kvartalet cirka 15 000 hektar i Härjedalen av SCA för 235 MSEK, eller omkring 15 700 SEK per hektar – ett tecken på det växande internationella intresset för nordisk skogsmark.

Skogsmark kan också ha ett värde för helt andra ändamål. I Finland betalade Google drygt 19 000 euro per hektar för cirka 1 400 hektar som ska användas för datacenter – flera gånger den normala prisnivån för skogsmark.

Den svenska skogsfastighetsmarknaden var avvaktande under första halvåret 2026, med genomsnittspriser på 571–676 kr/m³sk och historiskt stora regionala skillnader: skogen i södra Sverige är 183 % dyrare än i norra.

Stora Ensos planerade börsnotering av Bergslagets skogar under första halvåret 2027, med drygt 1,2 miljoner hektar bokförda till cirka 50 000 SEK per hektar, kommer för första gången att ge en löpande marknadsvärdering av renodlad skogsmark i Norden och kan bidra till ökad transparens även i Baltikum.

Sammanfattningsvis har större sammanhållna skogsportföljer i Lettland under året sålts för cirka 4 500–5 400 euro per hektar, med staten, institutionella aktörer och nordiska investerare som aktiva köpare. Affärerna i Norden och exemplen på alternativ markanvändning visar samtidigt att prisskillnaderna i regionen fortfarande är stora, vilket stöder bedömningen att baltisk skog är förmånligt prissatt.

Källor: Danske Bank, Skog & Ekonomi nr 3/2026;; Arctic Today; Datacenter Forum; LSM; INVL; CSP, Skogssällskapet.

Prisutveckling Baltikum

Källa: Latvianwood datubāze

                                            Värdering av tillgångar

Bolaget redovisar i enlighet med IFRS vilket innebär att skogstillgångarna bokförs till ett beräknat marknadsvärde. Bokfört värde av växande skog har beräknats på de tillgångar som fanns i företaget per den 30 september 2026. Värdet beräknas genom att diskontera en 100-årig serie av uppskattade avverkningsvolymer/försäljningsintäkter och skogsförvaltningskostnader till en diskonteringsränta av 7,25%.

Koncernens skogstillgångar

Bokfört värde på anläggningstillgångarna i balansräkningen för jordbruksmark och övrig mark, skogsmark samt biologiska tillgångar, växande skog uppgår till 43 017,5 (42 019,3) TEUR. Förändringar av det beräknade värdet på anläggningstillgångarna kan huvudsakligen hänföras till att bolaget har fått avverkat, förvärvat eller avyttrat fastigheter, samt den genomsnittliga uppskattningen av den långsiktiga prisnivån på sågtimmer och massaved.

Bolagets totala markinnehav är 8 449 hektar med cirka 1 072 000 kubikmeter växande skog. Värderingen motsvarar i genomsnitt 5 091 EUR per hektar eller 37,4 EUR per kubikmeter. Markinnehavet i Lettland är per 30 september 6 755 hektar med ett virkesförråd om cirka 744 000 kubikmeter och värderas till 29,8 MEUR. Markinnehavet i Litauen var 1 694 hektar med ett virkesförråd om cirka 329 000 kubikmeter och värderas till 13,2 MEUR.

Finansiering

Finansieringsstrategi

Styrelsen har efter synpunkter från och sondering bland aktieägare och tänkbara investerare beslutat att framtida finansiering i form av emissioner primärt kommer att ske med företräde för befintliga aktieägare. Detta hindrar dock inte att riktade emissioner kan komma att genomföras exempelvis vid förvärv av fastighetsportföljer eller i särskilda situationer där en riktad emission kan komma att krävas. Avsikten är dock att befintliga aktieägare inte ska missgynnas om en riktad emission genomförs.

Aktien

Aktien

Vid utgången av perioden uppgick aktiekapitalet till 4 479 749 EUR fördelat på 39 996 568 B-aktier. Varje aktie har ett kvotvärde om 0,112 Euro. De fem röstmässigt största ägarna kontrollerar ca 67% av kapitalet och rösterna.

Rapporterat eget kapital per aktie och kursutveckling

Nästa rapport

Bokslutskommunikén för 2026 är planerad att offentliggöras den 19 februari 2027.

Om denna rapport

Denna rapport har inte varit föremål för särskild granskning av bolagets revisor.

Stockholm, 2026-11-20

Styrelsen

För ytterligare information kontakta

Aleksandrs Tralmaks, VD

+37129203972

info@latvianforest.se

Eller besök vår hemsida: www.latvianforest.se

Finansiella siffror

KONCERNENS RESULTATRÄKNING, TEUR YTD 2026 YTD 2025 Q3 2026 Q3 2025 Helår 2025
Nettoomsättning 797,1 934,1 89,6 401,8 1 012,0
Övriga intäkter 59,2 13,4 53,2 8,0 98,4
Summa intäkter 856,3 947,5 142,9 409,8 1 110,4
Råvaror och förnödenheter -645,3 -681,3 -67,4 -233,9 -697,5
Övriga externa kostnader -452,5 -409,5 -116,9 -153,1 -580,5
Personalkostnader -176,6 -137,0 -41,5 -32,2 -171,7
Avskrivningar -1,9 -4,3 -0,6 -1,4 -5,2
Operativt rörelseresultat -420,1 -284,6 -83,7 -10,8 -344,4
Värdeförändring marktillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 251,7
Värdeförändring biologiska tillgångar -94,2 927,5 1 043,2 -20,5 -6 315,7
Realisationsresultat fastighetsförsäljning 6,5 0,0 6,5 0,0 154,3
Rörelseresultat -507,7 642,9 966,1 -31,3 -6 254,2
Finansiella intäkter 5,2 6,1 2,0 1,8 8,1
Finansiella kostnader -224,0 -256,2 -79,2 -77,0 -328,8
Finansnetto -218,8 -250,1 -77,2 -75,2 -320,7
Resultat före skatt -726,5 392,8 888,8 -106,5 -6 574,9
Skatt 53,1 8,2 -35,0 -19,3 25,6
ÅRETS RESULTAT -673,4 401,0 853,8 -125,8 -6 549,3
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET, TEUR
Årets resultat -673,4 401,0 853,8 -125,8 -6 549,3
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska omföras till resultaträkningen
Värdeförändring marktillgångar 74,9 177,3 7 294,9
Skatt på värdeförändring marktillgångar -13,3 -2,5 -433,0
Summa totalresultat för året -611,8 401,0 1 028,6 -125,8 312,6
Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare -611,8 401,0 1 028,6 -125,8 312,6
Resultat per aktie före och efter utspädning -0,017 0,010 0,021 -0,003 -0,164
Totalresultat per aktie före och efter utspädning -0,015 0,010 0,026 -0,003 0,008
Antal aktier före och efter utspädning 39 996 568 39 996 568 39 996 568 39 996 568 39 996 568
KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL, TEUR
Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserat och årets resultat Totalt
Ingående eget kapital 1 januari 2024 4 106,4 8 160,7 0,0 21 163,6 33 430,7
Nyemission 373,3 1 939,9 2 313,2
Årets resultat 1 787,2 1 787,2
Utgående eget kapital 31 december 2024 4 479,7 10 100,6 0,0 22 950,8 37 531,1
Ingående eget kapital 1 januari 2025 4 479,7 10 100,6 0,0 22 950,8 37 531,1
Utdelning -901,5 -901,5
Uppskjuten skatt omvärderingsreserv -433,0 -433,0
Omvärderingsreserv marktillgångar 7 294,9 7 294,9
Årets resultat -6 549,3 -6 549,3
Utgående eget kapital 31 december 2025 4 479,7 10 100,6 6 861,9 15 500,0 36 942,2
Ingående eget kapital 1 januari 2026 4 479,7 10 100,6 6 861,9 15 500,0 36 942,2
Uppskjuten skatt omvärderingsreserv -13,3 -13,3
Omvärderingsreserv marktillgångar 74,9 74,9
Periodens resultat -673,4 -673,4
Utgående eget kapital 30 september 2026 4 479,7 10 100,6 6 923,5 14 826,7 36 330,5
KONCERNENS BALANSRÄKNING, TEUR Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
TILLGÅNGAR
Jordbruksmark och övrig mark 2 853,0 2 137,2 2 599,7
Skogsmark 14 909,1 7 356,2 14 801,4
Biologiska tillgångar, växande skog 25 255,4 32 525,9 25 499,6
Byggnader 0,0 91,7 0,0
Inventarier 28,9 18,8 23,2
Finansiella anläggningstillgångar
Spärrade medel bank 5,0 5,0 5,0
Långfristiga finansiella fordringar 207,3 227,7 207,3
Summa anläggningstillgångar 43 258,8 42 362,5 43 136,2
Kundfordringar 22,1 104,8 9,2
Kortfristiga fordringar 77,9 90,7 71,3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34,6                   0,0 46,5
Likvida medel 1 097,0 2 377,3 1 884,4
Summa omsättningstillgångar 1 231,4 2 572,8 2 011,4
SUMMA TILLGÅNGAR 44 490,2 44 935,3 45 147,6
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 36 330,5 37 034,6 36 942,2
Räntebärande långfristiga skulder 6 611,8 6 611,8 6 611,8
Räntebärande kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0
Uppskjuten skatteskuld 1 372,6 1 001,5 1 412,4
Leverantörsskulder 32,3 39,8 51,5
Övriga skulder, ej räntebärande 47,1 50,2 20,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 96,0 197,4 109,5
Summa skulder 8 159,8 7 900,7 8 205,4
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 44 490,2 44 935,3 45 147,6
Ställda säkerheter 5,0 5,0 5,0
Soliditet 81,7% 82,4% 81,8%
Skuldsättningsgrad, ggr 0,22 0,21 0,22
KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS, TEUR Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
Rörelseresultat -507,7 674,9 -6 254,2
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet:
 - Avskrivningar anläggningstillgångar 1,9 4,3 5,2
-  Reavinst vid försäljning av mark -6,5 0,0 -154,3
-  Värdeförändringar Biologisk tillgång och skogsmark 94,2 -927,5 6 064,0
 -  Övriga ej kassapåverkande poster 0,1 0,0 0,0
Erhållna räntor 5,2 6,1 8,1
Betalda räntor -224,0 -256,2 -328,8
Betald skatt 0,0 0,0 -2,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -636,8 -530,4 -662,1
Förändring av rörelsefordringar -7,4 2 609,5 2 826,7
Förändring av rörelseskulder -5,9 129,2 -104,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten -650,1 2 208,3 2 059,9
Investeringsverksamheten
Försäljning av övriga materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 86,4
Förvärv av övriga materiella anläggningstillgångar -7,6 0,0 0,0
Försäljning av jordbruksmark 60,5 0,0 110,6
Förvärv av jordbruksmark -213,9 -299,0 -504,8
Försäljning av skogstillgångar 286,5 0,0 634,5
Förvärv av skogstillgångar -262,7 -464,4 -1 455,0
Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 20,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten -137,2 -763,4 -1 107,9
Finansieringsverksamheten
Ökning av långfristiga skulder 0,0 242,3 263,0
Minskning av långfristiga skulder 0,0 -50,0 -70,7
Utdelning 0,0 -901,5 -901,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 -709,2 -709,2
ÅRETS KASSAFLÖDE -787,4 735,7 242,8
Likvida medel vid årets ingång 1 889,4 1 646,6 1 646,6
Årets kassaflöde enligt ovan -787,4 735,7 242,8
Likvida medel vid periodens utgång 1 102,0 2 382,3 1 889,4
YTD 2026 YTD 2025 Q3 2026 Q3 2025 Helår 2025
MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING, TEUR
Nettoomsättning 60,0 60,0 20,0 20,0 80,0
Övriga intäkter 0,5 0,8 0,1 0,2 1,0
Övriga externa kostnader -193,8 -197,5 -54,8 -75,3 -258,9
Personalkostnader -42,8 -40,4 0,2 0,0 -40,4
Rörelseresultat -176,0 -177,1 -34,5 -55,1 -218,3
Finansiella intäkter 440,2 488,9 119,4 151,1 640,8
Finansiella kostnader -3,8 -7,2 -1,5 -1,1 -7,7
Finansnetto 436,4 481,7 117,8 150,0 633,1
Resultat efter finansiella poster 260,4 304,6 83,4 94,8 414,8
PERIODENS RESULTAT 260,4 304,6 83,4 94,8 414,8
MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING, TEUR Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
TILLGÅNGAR
Andelar i dotterföretag 18 856,2 12 835,5 12 835,5
Fordran koncernföretag 3 201,4 9 001,9 8 928,6
Summa anläggningstillgångar 22 057,6 21 837,4 21 764,1
Kortfristiga fordringar koncernföretag 373,6 37,5 317,1
Övriga kortfristiga fordringar 7,8 12,4 8,3
Förutbet kostnader och uppl intäkter 0,0 2,6 1,5
Kassa och bank 44,5 213,2 114,2
Summa omsättningstillgångar 426,0 265,7 441,1
SUMMA TILLGÅNGAR 22 483,6 22 103,1 22 205,2
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 22 438,1 22 067,5 22 177,7
Leverantörsskulder 5,5 16,1 7,5
Övriga skulder 20,0 0,0 0,0
Upplupna kostnader 20,0 19,5 20,0
Summa kortfristiga skulder 45,5 35,6 27,5
Summa eget kapital och skulder 22 483,6 22 103,1 22 205,2
Soliditet 99,8% 99,8% 99,9%
Jan-sep 2026 Jan-sep 2025 Helår 2025
MODERFÖRETAGETS KASSAFLÖDESANALYS, TEUR
Rörelseresultat -176,0 -177,1 -218,3
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet:
-  valutaförändringar -2,8 -5,7 -7,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -178,8 -182,8 -226,0
Förändring av rörelsefordringar -51,7 -69,2 -81,9
Förändring av rörelseskulder 18,0 -8,7 -16,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten -212,6 -260,7 -324,7
Investeringsverksamheten
Tillkommande fordringar koncernföretag 0,0 -145,0 -180,0
Återbetalda fordringar koncernföretag 145,6 1 450,0 1 450,0
Aktieägartillskott dotterbolag -2,8 0,0 0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten 142,9 1 305,0 1 270,0
Finansieringsverksamheten
Utdelning 0,0 -901,5 -901,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 -901,5 -901,5
ÅRETS KASSAFLÖDE -69,6 142,8 43,8
Likvida medel vid årets ingång 114,2 70,4 70,4
Årets kassaflöde enligt ovan -69,6 142,8 43,8
Likvida medel vid periodens utgång 44,5 213,2 114,2

Latvian Forest Company AB (publ), c/o Galjaden, Linnégatan 18, 114 47 Stockholm, Sweden

Org. Nr: 556789-0495 │ VAT-nr SE556789049501│tel. +371 29203972 │ info@latvianforest.se

www.latvianforest.se

Bilagor & Media

Källa: CisionCision
Annons

0 kommentarer

Kommentera nyheten

När du kommenterar ett pressmeddelande publiceras din kommentar även i en speglad tråd under Börssnack så att alla i forumet kan delta i diskussionen!

Logga in eller skapa ett gratis konto för att kommentera nyheten!