DN idag
I Sverige registrerades över 5000 tunga lastbilar förra året, varav endast 378 gick på el. Förardörren åker igen. Erik Alfredsson drar bältet över västen och viner iväg med den tunga ellastbilen – en Volvo FH Aero electric. Han är vd och delägare i Alfredsson Transport i Norrköping.
Inget dovt dieselknatter hörs.
– Den är dubbelt så dyr och hälften så effektiv som en diesellastbil, säger Erik Alfredsson, och skrattar bullrande medan han rattar in i en rondell.
Erik Alfredsson berättar att en tung diesellastbil kostar runt 2 miljoner kronor och går runt 140 mil på en tank, medan hans stora eldrivna lastbil kostar omkring 4 miljoner kronor – och går runt 25 mil.
https://www.dn.se/ekonomi/volvo-och-scania-pressas-av-kina-och-eu/
På tunga sidan kommer vätgas bli framtiden, går inte att lastbilar ska stå stilla och ladda, i de flesta fall måste de rulla dygnet runt för lönsamhet. Funkar så idag att man byter bara förare och så rullar det på.
Stämmer detta?
"Teknisk komplexitet: Vätgas kräver antingen extremt högt tryck (700 bar) eller extrem kyla (-253°C för flytande vätgas) för att lagras effektivt, vilket ställer höga krav på tankar och säkerhet."
Det finns ju över huvud taget ingen möjlighet att en ellastbil, som behöver laddas efter 15-30 mil, kan bli lönsam. Då måste ju varje förare ha två lastbilar, för 4 miljoner kr styck, som de byter mellan för att kunna köra sina pass. Tyvärr är det ju EU som pressat bolagen att göra detta och nu står vi där igen att de kastat Europas bolag under bussen. (Paradoxalt nog är just stadsbussar en bra användning för eldrift, då de går så korta sträckor, mitt i städer där luftföroreningar är ett problem och dessutom kan ladda på nätterna.)
Du har helt fel om du tror EU tvingar Europas lastbilstillverkare mot ellastbilar.
Det är Kinas ellastbilstillverkare som tvingar Europas lastbilstillverare mot en framtid av batterier.
chatGPT
Göteborg håller snabbt på att etablera sig som ett av Nordens viktigaste nav för vätgasdrivna tunga transporter. Kombinationen av Volvo Lastvagnar, Göteborgs Hamn, nya tankinfrastrukturer och statliga klimatmål gör regionen till en strategisk testbädd för fossilfri logistik.
Volvo Lastvagnar har nu inlett vägtester med tunga vätgaslastbilar och planerar kommersiell lansering före 2030. Tekniken bygger på HPDI-system (High Pressure Direct Injection), utvecklat tillsammans med Westport Fuel Systems. Volvo uppger att lastbilarna ska kunna leverera dieselliknande prestanda vad gäller effekt, vridmoment och räckvidd – men med mycket låga CO₂-utsläpp.
Volvos strategi bygger på tre parallella teknologier:
batterielektriska lastbilar
bränslecellslastbilar
vätgasförbränningsmotorer
Bolaget bedömer att vätgas blir särskilt viktig för:
långdistans-transporter
tung industri
kalla klimat
områden med begränsad laddinfrastruktur.
I Göteborgs Hamn har Hydri öppnat en ny större vätgastankstation vid Arendal/Falutorget. Stationen kan leverera 100 % grön vätgas och stödjer både 350 och 700 bar för tunga och lätta fordon. Placeringen är strategisk eftersom cirka 400 000 tunga fordon passerar RoRo-terminalerna varje år.
Tankstationen ses som en viktig pusselbit för EU:s AFIR-regler, som kräver utbyggnad av alternativ drivmedelsinfrastruktur längs Europas transportkorridorer. Göteborgs Hamn vill bli ledande inom både elektrifiering och vätgasbaserad logistik.
Även andra aktörer driver utvecklingen:
Scania Sverige testar vätgasfordon
Renova kör redan vätgasdrivna sopbilar
OKQ8 och Skellefteå Kraft bygger fler vätgasstationer i Sverige.
Tekniskt finns två huvudspår:
Bränsleceller – där vätgas omvandlas till el och endast vattenånga släpps ut. Vätgasförbränningsmotorer – där modifierade förbränningsmotorer drivs med vätgas och kan använda befintlig motorteknik och serviceinfrastruktur.
Fördelar som ofta lyfts fram för vätgaslastbilar:
snabb tankning
lång räckvidd
hög lastkapacitet
mindre behov av stora batteripaket
bättre lämpade för kontinuerlig drift inom tung trafik
Utmaningarna är fortfarande:
hög kostnad för grön vätgas
begränsad infrastruktur
energiförluster jämfört med batteridrift
behov av stora investeringar i produktion och distribution.
Trots detta ökar investeringarna snabbt. Sverige ses som en intressant marknad eftersom landet har:
stark fordonsindustri
fossilfri elproduktion
stora exportflöden
tung basindustri som stål, gruvor och skogsindustri.
Göteborg kan därför bli ett av Europas viktigaste centra för vätgasbaserad tung transport under 2030-talet.
Det fina i detta är att man har redan insett att CGI är ett måste i blocken p g a de höga trycken som uppstår vid förbränningen. Sintercast är i förarsätet där också
https://mfn.se/a/sintercast/sintercast-gar-med-i-hydrogen-europe
Lastbilar i stort kommer gå samma väg som personbilarna. Kina kommer att ta över i princip hela marknaden när branschen ska elektrifieras. Man äger och styr tillverkningen från första beståndsdel och använder som lök på laxen statliga subventioner för att tvinga konkurrenter från väst på knä!
Det är min farhåga också dock är vi inte där idag, utan jag tror att den blir en långsam trend där allt större andel elektrifieras vartefter batterierna utvecklas map energitäthet och snabbladdningssystem byggs ut. Ännu finns det ett antal goda år för Europas lastbilstillverkare.
Dagens ellastbilar är väl mer för trafika i storstäderna och inte fjärrkörning. Men driftkostanden lär bli mindre då det är billigare att ladda än att tanka speciellt om åkerierna har egna laddstationer och fordonsskatten lär vara betydligt mindre
Det där med vägslitaget kommer man säkert att lösa med höjd skatt framöver. Elbilar är tyngre av fossilbilar och orsakar mer slitage. Kostnader för vägunderhållet måste tas på något ställe.
Kör man i stan så kan det funka då du alltid kan köra hem och ladda billigt. Är det fjärrbilar och de ska ladda på vägarna så kommer det bli svårt med ekonomin. Man ska även räkna in extra stopp om det inte passar exakt med vilotider.
Om man istf stora batterier monterar in en bränslecell driven av t ex vätgas så ser det annorlunda ut. Problemet är dålig infrastruktur för vätgas än så länge.
Totalt släpper personbilarna ut mer koldioxid än långtradarna. Därför är egentligen övergång till el på personbilar viktigare.
Tunga långtradare kräver enorm energimängd.
Batterier är fortfarande dyra och mycket tunga.
Laddinfrastruktur för 40–60 tons ekipage är långt ifrån färdig.
Många transporter måste gå dygnet runt utan långa stopp.
Därför tror många analytiker att diesel och andra förbränningsmotorer kommer dominera tunga transporter betydligt längre än personbilar. Sintercast med sitt CGI är en förutsättning för att bygga de moderna motorerna.
2025–2035: fortsatt stark marknad för tunga dieselmotorer globalt
el-lastbilar tar stadstrafik och kortare transporter
långtradare och specialfordon fortsätter mest med diesel/gas/hybrid
CGI-andelen per motor ökar
*Svenska ellastbilar ett stort fiasko.
Vi kan nog utgå att kineserna och Tesla tar en stor del av kunderna på några års sikt om vi inte vill/kan sälja. Inte bra för industrilandet Sverige.
"Vi får inte vara naiva. Kinesiska tillverkare investerar inte miljarder i marknadsinträden på egen hand. Jag bedömer att det är en välorkestrerad kinesisk statlig attack med ellastbilarna. Det är en del av deras utrikespolitik."
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.