Först skrapde man nätet på innehåll, nu köper man upp sällsynta "analoga" böcker skannar, för att sedan mala ner dom. Förutom att spara pengar så kapar man innehållet permanent. Framtiden är digital och oåtkomlig eller censurerad.
Håller väl med med dagens situation är värre. I decennier har offentliga sektorns bibliotek medvetet kasserat (utan att scanna innehållet) pga innehållet i förhatliga barnböcker där det bland karaktärerna finns en aktiv, modig pojke/man eller en hemmafru. De böcker som klarar sig undan den könsrollshatande vänstern kan nog se högre priser så småningom. Försök att hitta Lotta- eller Bigglesböcker på biblioteken. Nu är det normbrytande barnböcker om bajsande och queerföräldrar.
Så här uttrycker sig den lite mer politiskt inkorrekta Grok:
"Under 1960- och 1970-talen växte kritiken mot ”skräplitteratur” och stereotyper i långserier. Flickböcker från Wahlströms (Kitty, Lotta m.fl.) beskrevs ofta som ytliga, könsrollsbevarande och skadliga. Kitty-böckerna rensades aktivt ut från många bibliotekshyllor kring 1970-talet just av det skälet – de ansågs konservera traditionella roller. Idag har vissa återkommit som ”klassiker” på hyllor.
Biggles kritiserades starkt för rasism, imperialistiska synsätt och en föråldrad syn på krig och ”de andra”. Det ledde till att böckerna togs bort från många skol- och folkbibliotek under 1960–70-talen. Kvinnliga karaktärer är sällsynta och perifera, vilket speglar genrens pojkinriktning.
Biblioteken har i uppdrag (bl.a. via bibliotekslagen och kommunala planer) att främja demokrati, mångfald och motverka diskriminering. Barns rätt att slippa stereotypa eller nedsättande skildringar väger tungt i gallrings- och inköpspolicys. Exempel finns där böcker med rasistiska uttryck (äldre Pippi-versioner i vissa kommuner) eller starka stereotyper prioriterats bort. Gallringsriktlinjer (t.ex. CREW/MUSTIE) nämner explicit att man kan gallra böcker med stereotyper och nedsättande beskrivningar, särskilt i barnlitteratur"
Ha ha.
Trodde kanske att Google Gemini var lite mer politiskt korrekt i denna fråga, men jag bad den kommentera Groks svar ovan och det verkar som om Grok och Gemini höll ihop här.
"Beskrivningen stämmer i alla väsentliga delar. Den återger korrekt både den historiska "skräplitteraturdebatten" i Sverige under 1960–70-talen och hur dagens bibliotekstillämpning och gallringsprinciper fungerar gällande mångfald och stereotyper."
Är enig i att utarmandet av titlar på de offentliga biblioteken är tragisk, men är inte så orolig att biggles kommer att försvinna ur cirkulation (?) eller några alster av någon "gullijo" författare. Omfattningen och urvalet av det som försvinner, smala sällsynta verk i liten upplaga, är det som oroar mig.
Jag brukar gå till barnavdelningen och låna ett gäng Ture Sventon men då begär jag också fram den äldsta upplagan. Sen behåller jag kankse en och lämnar tillbaka resten men då riskerar dom inte att gallras ut lika lätt som böcker som inte lånas ut.
För övrigt gäller det att se upp med Fem böckerna så att man inte får någon ny upplaga där de äter pasta!
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.