Annons
AI-rallyt är inte över – det är flera banker rörande överens om. ”Samtidigt som aktiekurserna har fallit har vinstprognoserna för AI-bolagen justerats upp”, konstaterar Maria Landeborn på Danske Bank, som ser nedgången som ett köptillfälle.
Orsaken till den senaste tidens AI-frossa är framför allt en växande oro för att den enorma utbyggnaden av datacenter i USA ska bromsa in. Demokraternas framgångar i mellanårsvalet har spätt på farhågorna om hårdare regleringar, samtidigt som investerarna börjat ifrågasätta hur teknikjättarnas mångmiljardsatsningar ska finansieras – och om de verkligen kommer att löna sig.
Men enligt flera banker har investerarna reagerat alltför kraftigt. Efterfrågan på AI-kapacitet är fortfarande hög och mycket talar för att investeringarna fortsätter, om än i något långsammare takt.
”Vår bedömning är att reaktionen på börserna är större än vad som kan motiveras av den faktiska förändringen i utsikterna”, skriver Danske Banks Maria Landeborn i en kommentar.
”Vårt huvudscenario är att investeringarna i AI och datacenter fortsätter. Utbyggnaden kan bli dyrare, gå långsammare och omfattas av fler politiska krav, men det är inte detsamma som att AI-investeringarna upphör”, fortsätter hon.
Ålandsbanken gör en liknande bedömning. Banken konstaterar att 146 datacenterprojekt har pausats eller avbrutits, främst på grund av lokalt motstånd mot anläggningarnas stora elbehov. Det kan jämföras med de 4 000–5 400 datacenter som redan finns i USA.
Samtidigt väntas utbyggnaden i stort fortsätta enligt plan nästa år, bland annat eftersom många delstater vill locka till sig investeringar och arbetstillfällen.
Såväl Danske Bank som Ålandsbanken och Handelsbanken framhåller dessutom att en lugnare utbyggnadstakt faktiskt kan vara positiv.
”För de amerikanska teknikjättar som i dagsläget investerar hundratals miljarder dollar i att bygga nya datacenter kan det innebära minskad press på kassaflödet i närtid, och att priset på befintlig kapacitet hålls uppe”, skriver Maria Landeborn.
Niklas Lundin, förvaltare av Handelsbanken Global Digital, är inne på samma linje. Med tanke på dagens brist på elkapacitet och komponenter behöver en långsammare utbyggnad inte vara negativ, resonerar han i en artikel på bankens hemsida.
Ålandsbanken pekar samtidigt på en tydlig skillnad i hur börsen reagerat. Medan datacenterleverantörer som Sandisk, Micron och AMD rasade mellan 17 och 22% steg molnjättarna kraftigt.
”Logiken är att en långsammare investeringstakt ger bättre fritt kassaflöde och högre marginaler tidigare än väntat, samtidigt som befintlig kapacitet blir mer värdefull. Så sent som veckan innan valet straffades Alphabet och Amazon efter sina rapporter just för oron att investeringarna äter upp kassaflödet.”
Kursrasen i kombination med uppjusterade vinstprognoser för AI-bolagen har gjort värderingarna mer attraktiva. Danske Bank noterar att den globala IT-sektorn nu handlas till ett P/E-tal som är drygt 40% lägre än för ett år sedan.
”Vi ser snarast kursnedgångarna som ett bra tillfälle att öka andelen aktier i portföljen för investerare med kapital på sidlinjen”, skriver Maria Landeborn, som samtidigt betonar vikten av god riskspridning – både mellan regioner och sektorer och inom AI-sektorn.
Även Handelsbankens Niklas Lundin ser köptillfällen för långsiktiga investerare.
”AI befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, enligt vår bedömning.”
Men teknikskiften skapar både vinnare och förlorare. Lundin föredrar därför de delar av AI-marknaden där bolagen har stark prissättningskraft och höga inträdesbarriärer.
”De största vinsterna finns fortfarande i byggandet av infrastrukturen. Det handlar om minneskort, halvledarutrustning, nätverk, optisk kommunikation samt lösningar för kraftförsörjning och kylning till datacenter.”
Även de stora molnleverantörerna tjänar pengar på att hyra ut beräkningskapacitet. Däremot är det mer osäkert vilka av bolagen som utvecklar AI-modeller som kommer att bli långsiktiga vinnare.
”Bolag som OpenAI och Anthropic växer mycket snabbt, men de har fortfarande stora kostnader för beräkningskraft. Samtidigt återstår frågor kring hur lönsamheten och konkurrensfördelarna kommer att utvecklas över tid, inte minst när öppna modeller blir allt bättre”, säger Niklas Lundin.
Andra risker som Lundin pekar på är den ökande skuldfinansieringen av AI-satsningarna och så kallade cirkulära finansieringsupplägg, där aktörer inom AI-sektorn finansierar varandras verksamheter.
På ännu längre sikt är frågan hur värdet av AI-tekniken kommer att fördelas mellan företagen som utvecklar den och dem som använder den. Vilka AI-bolag kommer att lyckas bygga upp långsiktigt hållbara konkurrensfördelar?
”Om modellerna blir allt mer utbytbara riskerar värdet att tillfalla användarna snarare än leverantörerna. Det vore goda nyheter för ekonomin i stort, men inte nödvändigtvis för aktieägarna i de bolag som utvecklar modellerna”, säger Niklas Lundin.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.