Fransk räntefrossa en risk för börsen: ”Europas problembarn”
Den politiska och statsfinansiella turbulensen i Frankrike har fått den franska obligationsmarknaden att gå i spinn. Det riskerar att smitta av sig på den svenska börsen, konstaterar SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall.
– Frankrike är Europas stora problembarn, säger han.
Fransk smitta nu när Greta ansluter till protesterna?
– De svenska bankerna har i princip hållit emot bra, med tanke på att europeiska banker verkligen har rasat de senaste veckorna. Om en sådan rörelse håller i sig är det bara en tidsfråga innan det smittar de svenska bankerna på riktigt.
Pensionsåldern i Kina: kvinnor 55 (58) år, gubbar 60 (63)år. Kineserna satsar dock som idioter på humanoida robotar.
Le Pen har tidigare uttalat stöd för att sänka pensionsåldern till 60 år för människor som började jobba tidigt i livet. Tycker nog vänstern trumfar det förslaget inte nog med avskrivning av statsskuld de kräver enligt BBC:
Retirement to be lowered from 62 to 60
The minimum wage (known as Smic) to go up by about 15% to €1,500 a month
The return of wealth taxes on people and companies
A freeze on the prices of basic essentials
The creation of a million jobs.
Deeoseek kommenterar
SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall kallar Frankrike för Europas stora problembarn. Anledningen är att landets finanspolitiska nyckeltal rör sig mot farliga nivåer – utan att det finns någon politisk väg ut ur situationen på kort sikt.
1. Skuld och underskott förvärras
Skuldnivå: Frankrikes offentliga skuld väntas nå 119,3 procent av BNP 2026 och stiga till 121,7 procent 2027. Frankrike är därmed det enda av eurozonens högt skuldsatta länder som ännu inte har återvänt till toppnivåerna från pandemin 2020.
Budgetunderskott: Underskottet väntas öka från 5,1 procent av BNP 2025 till 5,4 procent 2026 – långt över EU:s gräns på 3 procent.
2. Marknadens straff: lånekostnaderna skjuter i höjden
Investerare kräver allt högre riskpremie för att hålla franska statsobligationer.
Räntan stiger: Räntan på franska tioåriga statsobligationer har närmat sig 5 procent – den högsta nivån sedan 2002.
Omvänd kreditordning: Än mer symboliskt är att Frankrikes lånekostnad nu är högre än Greklands, Italiens, Spaniens och Portugals – länder som en gång var i centrum för eurokrisen. Spreaden mot tyska statsobligationer har också vidgats till den högsta nivån sedan eurokrisen 2012.
Grunden till de finanspolitiska problemen är politisk.
Reformoförmåga: Frankrike har inte lyckats få budgeten i balans på över 45 år. I ett splittrat parlament möter varje försök att skära i utgifter eller reformera pensionssystemet enormt politiskt motstånd.
Valrisk: Det stundande presidentvalet 2027 förstärker osäkerheten. Förslag från vänsterextrema kandidater om att "avskriva delar av statsskulden" rubbar direkt investerarnas förtroende för Frankrikes kreditvärdighet.
Risk för ond cirkel: Högre räntor ökar räntekostnaderna (väntas uppgå till 91 miljarder euro 2027), vilket tvingar staten att låna mer – och kan leda in i en spiral där "ökade finansieringskostnader → högre ränteutgifter → större underskott → högre riskpremie".
Även om Sveriges egna offentliga finanser är robusta är landet inte immunt mot externa chocker:
Smitta av risktolerans: Frankrike är en central stor ekonomi i eurozonen. Landets skuldproblem väcker oro för den finansiella stabiliteten i Europa som helhet, vilket får kapital att flöda ut ur riskfyllda tillgångar (som aktier) och in i säkra hamnar.
Räntesamverkan: En utförsäljning av franska statsobligationer driver upp den långa räntan i hela Europa. Om den globala långräntan pressas uppåt belastar det högt värderade svenska börsbolag – särskilt räntekänsliga sektorer.
Sammanfattningsvis genomgår Frankrike en förtroendekris för sina offentliga finanser, utlöst av politisk låsning. Fram till dess att budgeten för 2027 är klubbad och presidentvalets utgång är klar kommer denna osäkerhet att bestå som en extern riskkälla för de europeiska marknaderna, inklusive den svenska börsen.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
