Det påstår i alla fall Scott Bessent, som är USA:s finansminister (eng. Secretary of the Treasury). Men frågan kvarstår: anser han att även Kina är irrelevant? Kina stoppar investeringar i USA – endast försäljning tillåts:
https://www.youtube.com/watch?v=nTeQBOES2dM

Efter tre månaders krig med Iran befinner sig USA:s statsfinansiella situation i en kritisk fas. Statsskulden har nått sin högsta nivå sedan 2007, och amerikanska skattebetalare riskerar att få bära hundratals miljarder dollar i räntor. Denna utveckling sker samtidigt som den nationella skulden för första gången sedan mars 2024 överstigit landets totala BNP.

Vad innebär detta för USA:s ekonomiska framtid?
Maya MacGuineas, ordförande för den icke-vinstdrivande organisationen Committee for a Responsible Federal Budget, diskuterar med Walter Isaacson vilka åtgärder beslutsfattare kan vidta för att hantera denna kris:

I videon beskrivs statsskulden i relation till BNP, vilket kan vara relevant beroende på hur man mäter. Här en uppdelning av de två vanligaste måtten:

Skuld till allmänheten (Debt held by the public):
Detta avser den skuld som staten har till externa aktörer såsom banker, utländska investerare och Federal Reserve. Det är den “verkliga” skulden som staten måste betala ränta på. Detta mått har nyligen passerat 100 % av BNP – första gången sedan andra världskriget.
Total statsskuld (Gross federal debt / Total public debt):
Detta inkluderar även den interna skulden (eng. intragovernmental holdings), där staten “lånar” från exempelvis Social Security Trust Fund. Just nu ligger detta mått på 123–125 % av BNP.

Vem har rätt?

De som hänvisar till skuld till allmänheten (ca 100 % av BNP) har ett legitimt argument, eftersom det externa måttet ofta används för att belysa den “verkliga” belastningen.
De som fokuserar på total statsskuld (123–125 % av BNP) har dock rätt i att de flesta internationella jämförelser och historiska analyser utgår från det bredare måttet.

Sammanfattningsvis:
Den vanligaste siffran i seriösa rapporter just nu ligger runt 123–125 % av BNP för den totala statsskulden. Skulden växer dessutom snabbt, vilket innebär att siffrorna ständigt uppdateras. Att endast ange 100 % är dock en underskattning av den totala belastningen.

AI bubblan kan vara på väg att spricka. Men det är troligt att först kommer årets AI relaterade IPO:s att reducera intressen för investeringar i statsskuld (alla vill ju bli rika snabbt). Det gör att räntan för staten ökar. Räntan har redan passerat 1000 milliarder USD per år.

Lyssna också på denna (bortse från ord i URL - gissar på typo 😊):

https://www.svd.se/a/ExRkEj/svd-podd-tech-brief-space-x-borsnotering-och-hora-varderingar