Hur ska vi förstå att det är “brittiska” investerare som säljer Korea? Enligt den koreanska finansinspektionen sålde investerare registrerade i Storbritannien netto 20,2 biljoner won i juli och 6,9 biljoner i september, långt mycket mer än säljare från något annat land. Under samma period köpte amerikanska förvaltare i juli och Kina i september (Korea Herald, https://www.koreaherald.com/article/10848344, Sidae). Men vilka är britterna? Handlar det om London som marknadsplats snarare än om brittiska pengar, alltså globala bankers Londonbolag som säkrar hedgefonders swappar på SK Hynix och Samsung?
Spelar Labourregeringen in? Finansminister John Healey har inte velat utesluta en höjd bankskatt i budgeten den 28 oktober, och stigande räntor på brittiska statsobligationer pressar statskassan (Saxo, Briefs). Men varför skulle en skatt på brittiska bankers vinster få Londons handelsavdelningar att sälja koreanska chipaktier? Och varför kom den största försäljningen redan i juli, innan budgetspekulationerna tog fart?
Är reglerna en bättre förklaring? I somras började Bank of Englands tillsyn granska om Londonbankernas utlåning till hedgefonder var för koncentrerad till asiatiska AI-aktier (Nate/News1). Redan i juni hade Citi, JPMorgan och Goldman höjt kostnaden för belånade positioner i just dessa aktier (Hedgeweek). Är det alltså bankerna, inte fonderna, som tvingat fram försäljningen?
Min gissning är att försäljningarna inte grundar sig i att aktierna är dyra eller för högt värderade. Tydligen är Kospis värdering nu den lägsta som någon av de 40 största börserna haft på 20 år.
Och om Goldman har rätt i att ett KOSPI på fyra gånger vinsten prisar in ett vinstfall på 65 procent nästa år (CNBC), vem är det då som har fel: säljarna i London eller köparen i Seoul?
/jag och Claude
Gemini Argon menar att det orsaken var Bank of England. I så fall kan vi nästan likna det vid tvångsförsäljningar, vilket i alla fall min bok, ökar chansen för rekyl uppåt.
----
Den verkliga orsaken stavas deleveraging (skuldsanering) framtvingad av tillsynsmyndigheter.
I juli 2026 släppte Bank of England (BoE) sin Financial Stability Report, där centralbanken uttryckligen varnade för systemrisker orsakade av kraftigt ökad belåning (hävstång) bland hedgefonder. BoE pekade särskilt ut riskerna med att denna belåning var kraftigt koncentrerad till en mycket smal grupp AI-relaterade aktier.
Bank of Englands granskning av prime brokers fick direkta konsekvenser. Bankerna (Citi, JPM, Goldman) tvingades agera på tillsynsmyndighetens varningar och höjde kostnaderna och kapitalkraven (margin calls) för belånade asiatiska chip- och AI-aktier. Hedgefonderna fick helt enkelt sina kreditlinor strypta. Försäljningarna i juli och september var alltså inte aktiva strategiska val, utan en tvingande likvidering för att möta bankernas nya, hårdare säkerhetskrav.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
