USA:s president Donald Trumps tullar på importerade varor betalas i praktiken nästan helt av amerikanska importörer, deras inhemska kunder och i slutänden av USA:s konsumenter. Det framgår av en studie från den tyska tankesmedjan Kiel Institute for the World Economy, rapporterar Bloomberg News.
Publicerad: 19 januari 2026, 13:45Spara
ND
Nyhetsbyrån Direkt
Text
”Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som svar på de amerikanska tullhöjningarna. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som har tagits ut från amerikanska företag och hushåll”, framgår det i rapporten.
Endast omkring 4 procent av tullbördan bärs av utländska företag, medan en ”nästintill fullständig” överföring på 96 procent sker på amerikanska köpare som betalar tullarna och därefter antingen absorberar kostnaden eller för den vidare i form av högre priser.
Tillverkare och detaljhandelsföretag ställs därmed inför valet att acceptera lägre marginaler eller höja priserna.
”Tullarna fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt på amerikaner”, heter det.
Studien fokuserar på Brasilien och Indien, vars export belades med höga och breda amerikanska tullar i fjol. Efter att en tull på 50 procent infördes sänkte Brasiliens exportörer inte sina priser i dollar i någon större utsträckning. Ett liknande mönster observerades i Indien, som först möttes av en tull på 25 procent, vilken några veckor senare höjdes till 50 procent.
En viktig förklaring är att exportörer i stället kan styra om försäljningen till andra marknader.
”Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer, inte genom priseftergifter”, skriver Kiel-institutet. ”När valet står mellan att behålla marginalerna på lägre försäljningsvolymer eller att sänka marginalerna kraftigt för att upprätthålla volymen, föredrar de flesta exportörer det förstnämnda”.
Baserat på fraktdata från cirka 25 miljoner transaktioner till ett sammanlagt värde av omkring 4.000 miljarder dollar går studien därmed emot Trumpadministrationens återkommande påstående att handelspartnerna betalar tullarna.
”Detta påstående har varit centralt för att motivera politiken: tullar har framställts som ett verktyg för att pressa fram eftergifter från handelspartner samtidigt som de genererar intäkter till den amerikanska staten, utan kostnad för amerikanska hushåll”, skriver forskarna och tillade att deras forskning visar motsatsen: amerikanska importörer och konsumenter bär nästan hela kostnaden.
Trump är nog nöjd med utfallet så långt gissningsvis. Smärre prisökningar ja MEN:
- mkt stålar har dragits in till staten som ju har katastrofalt underskott
- man har börjat bygga upp vad man hoppas är en mer livskraftig inhemsk produktion av strategiskt viktiga produkter som Kina i princip tidigare slagit ut med prisdumpningar, statssubventioner, slavarbetskraft osv som man även hoppas resulterar i fler i arbete och färre bidrag.
- Totalkraschen inom bilindustrin verkar ha avvärjts genom tullarna
But things did not turn out as anticipated. It is possible that consumer price inflation (CPI) did not rise at all: the most recently reported rate, for the 12 months ending in November, is 2.7% – the same level as in the closing months of 2024. (Of course, the price level is higher, contrary to Trump’s claims.) The unemployment rate rose only a little, from 4.1% at the end of 2024 to 4.6% in November. Economic growth probably slowed toward the end of the year, but the situation remains unclear, because a US government shutdown delayed data collection.
In any case, it is pretty safe to say that the economic damage caused during Trump’s first year back in office has been smaller than predicted.
Det visste man väl redan??!
Tillverkaren som får tullavgiften på sin vara ökar ju priset med samma procentsats. Så importören får betala högre pris för att ta in varan till usa. Och importören vill ha tillbaka sin andel i det höjda priset. Så han skickar vidare höjningen till butiken/ konsumenten.
Vad är det nya som
Institute for the World Economy kommit fram till?
Du läste inte va dom kom fram till va?
Visserligen kommer de fram till det som ”alla visste”, vilket är att producenterna inte åläggs några tullar och därför inte ändrar sina priser, det är IMPORTÖREN som åläggs tullen. Dessa kan antingen höja priset ut till kund eller acceptera lägre marginaler.
Det är det man sett i studien.
Enda sättet tullarna kan slå på producenten är om efterfrågan minskar vid pris x +tull, så att producenten kapar priset så att pris y +tull närmar sig pris x.
Som f d ägare av integrum kan jag säga att det fanns ett företag som sänkte sina priser så att de så att säga tog en del av kostnaderna för tull, så det finns i alla fall ett företag som följer 'Trumps teori om handel. Samma företag där huvudägaren inte klarade av att veta var han hade sina aktier när de var under uppköp.
Men det normala är såklart att konsumenterna får ta smällen .Om man sätter en tull på 50% på en vara som har ett förädlingsvärde på säg 45 % så skulle arbetarna behöva betala 5% av försäljningspriset, dvs betala för att jobba istället för att få betalt, för att kompensera för tullen.
Amerikanerna kan väl fundera på om de själva skulle göra så, om ja - bra fortsätt med tullarna, om nej - dåligt avbryt.
Sen kan man såklart ha annat syfte, att göra folket lite fattigare men försöka få fler folk i arbete. Nu är det väl dock lite oklart vad Amerikanerna vill egentligen. Förutom att härska över Grönland (?!).
De har väl varit extremt tydliga med vad de vill, kan väl inte ha gått att missa ?
De vill ha ner sitt handelsunderskott, dra in mer pengar till statskassan som har ett enormt underskott där USA håller på att knäckas av räntorna, potentiellt sänka skatterna, minska och helst eliminera sitt beroende av Kina för strategiska saker de anser att en supermakt måste kunna producera själva t.ex. stål, penicillin, mikrochip, skydda kvarvarande samt skapa fler kvalificerade jobb på hemmaplan genom protektionistisk politik, undvika att göda diktaturer och därmed dess vapenmakt som kan vändas mot en själv framöver, etc.
Många länder t.ex. Kina samt EU har ju liknande protektionistisk politik med samma mål (förutom Kina som tar det ett steg längre med mål att ha monopol och total dominans inte bara över produktion men även över handelsrutter och råvaror globalt).
Frihandeln som ide är därför ganska död sedan många år, för många som spelat oärligt helt enkelt med olika trick t.ex. slavarbete, subventioner, handelshinder, valutadopning, m.m. Den började förlora i relevans i modern tid redan iom det s.k. kycklingkriget på 60-talet där EU började med att införa importtullar.
Och erfarenheter och kostnaden av det beroende/monopol frihandeln skapar avskräcker. Jmfr Northstream där man kissade i byxan fick billig gas blev skönt för stunden men då kriget kom fick man bygga upp hela sin energiproduktion igen som man lagt ner p.g.a. beroendet som skapats till diktaturen putin. Tänk nu USA, vad kostar det att bygga upp produktion igen av det viktigaste om/när konflikt kommer med Kina ? Då är det kanske för sent, inte minst för att kompetensen kanske inte finns kvar i livet längre eller redan pensionerats.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
