OBLIGATIONER

Investerare köper upp brittiska statsobligationer – här är varför du också borde göra det
Oroade av utförsäljningen köper privatinvesterare obligationer till reapriser och låser in skattefördelar

Publicerad den 26 maj 2026
av Erin Withey

Statsobligationer (“gilts”) har åter hamnat i centrum denna månad, efter att institutionella investerare gjort sig av med brittisk statsskuld av rädsla för att stigande oljepriser och politisk instabilitet skulle kunna underminera finanspolitiken och driva upp inflationen.

Räntorna, som rör sig omvänt mot priserna, nådde därmed sina högsta nivåer under detta århundrade. Räntan på 30-åriga gilts steg över 5,8 procent, medan 10-årsräntan nådde 5,2 procent – nivåer som inte setts sedan 1998 respektive 2007.

Trots nedgången har privata investerares intresse för gilts skjutit i höjden. Data från investeringsplattformen Freetrade visar att värdet av köpordrar för gilts ökade med 193 procent mellan januari och april, följt av ytterligare en ökning på 91 procent från april till maj, när privatinvesterare utnyttjade utförsäljningen och “köpte dippen”.

Investeringsplattformen AJ Bell visar en liknande trend, där handeln med gilts tillhörde de tio största kapitalflödena under veckan fram till den 14 maj, när investerare placerade stora summor i statliga skuldinstrument.

Varför köpa nu?

Den ekonomiska utsikten har förändrats drastiskt sedan årets början. De ursprungliga förväntningarna om räntesänkningar vändes upp och ned efter krigsutbrottet i Iran, och marknaden prisar nu in betydligt högre inflation.

Även om den brittiska KPI-inflationen för april föll mer än väntat till 2,8 procent, anser analytiker på Bank of America att detta representerar “bottennivån”, eftersom stigande energipriser väntas slå igenom under kommande månader. Banken prognostiserar därför att inflationen når 4 procent under årets fjärde kvartal, medan andra prognoser pekar på ännu högre nivåer. Bank of Englands inflationsmål är för närvarande 2 procent.

Inflation är generellt dåliga nyheter för traditionella gilts med fast kupongränta eftersom den urholkar värdet av framtida kupongbetalningar i reala termer. Kupongen är den ränta som investeraren får två gånger per år för att äga obligationen.

Eftersom inflation ofta leder till räntehöjningar blir äldre gilts med lägre kuponger relativt sett mindre attraktiva, vilket pressar ned priserna. Den senaste tidens oro för skenande inflation har därför skickat lågkupongsgilts till fyndhörnan.

Detta har skapat nya möjligheter. Smarta privatinvesterare utnyttjar svagheten i giltpriser främst på grund av skattefördelarna – för gilts som hålls utanför skattegynnade konton beskattas räntebetalningar som inkomst, men kapitalvinster gör det inte.

För förmögna investerare som möter hög skatt på sparräntor, eller som redan använt sitt Isa-utrymme, är lågkupongsgilts ett smart sätt att låsa in skattefria kapitalvinster, samtidigt som de lägre räntebetalningarna minskar den del av avkastningen som beskattas.

Kapitalvinsterna uppstår eftersom investerare som håller obligationen till förfall kan dra nytta av en så kallad “pull to par”, där billiga gilts gradvis återgår till sitt nominella värde.

Hur fungerar det?

Ta den mest populära gilten på Freetrade som exempel. UK Treasury TN28 0.125% 2028 Gilt handlas i skrivande stund till 93,20 pund, vilket innebär en rabatt på 6,80 pund jämfört med nominellt värde (“par”), som normalt är 100 pund.

Giltpriser stiger vanligtvis mot sitt återbetalningsvärde på 100 pund när förfallodatumet närmar sig. Därför handlas TN28 för närvarande till en betydande rabatt trots att obligationen förfaller redan i januari 2028.

Här är “yield to maturity” (YTM) ett användbart mått. YTM är den totala avkastningen om du köper och håller obligationen till förfall, inklusive alla räntebetalningar samt eventuell vinst eller förlust beroende på om obligationen köptes till rabatt eller premie.

Trots sin låga kupong är TN28:s YTM cirka 4,3 procent. Det beror på att den skattefria vinsten på 6,80 pund – den så kallade “pull to par” – står för huvuddelen av avkastningen. Därför får även höginkomsttagare behålla nästan hela avkastningen på 4,3 procent.

Eftersom obligationen förfaller snart är risken mindre att inflationen urholkar avkastningen – inflationens påverkan är lättare att bedöma över kortare tidsperioder och reflekteras redan i priset.

Dessutom är det osannolikt att den brittiska staten skulle ställa in betalningarna på denna skuld, vilket gör kapitalbevarandet nästan så säkert som möjligt. För riskaverta investerare med begränsat utrymme i skattegynnade konton är detta ett självklart val.

Långfristiga gilts – större möjlighet, större risk

Med samma logik skulle man kunna hävda att långfristiga gilts erbjuder störst möjlighet till kapitalvinst. Exempelvis handlas UK Treasury TG61 0.5% 2061 Gilt för närvarande till endast 23,30 pund.

Men den längre löptiden innebär också betydligt högre inflationsrisk, eftersom räntemarknaden kan förändras kraftigt fram till 2061. Priserna kan därför bli extremt volatila under tiden, och möjligheten att säkra kapitalvinsten förutsätter att investeraren faktiskt kan hålla obligationen till förfall – vilket både kräver lång livslängd och att kapitalet inte behövs under de kommande 35 åren.

Kortfristiga gilts erbjuder därför lägre prisvolatilitet och stabilare avkastning, och under rådande förhållanden framstår den korta delen av avkastningskurvan som mest attraktiv.

Attraktionen med “gilt ladders”

Även om det länge varit möjligt att köpa gilts inom Isa-konton innebär skattefördelarna att många fortfarande hålls i skattepliktiga investeringskonton.

För den som söker pensionsliknande inkomster utanför en Sipp eller Isa är en “gilt ladder” ett sätt att dra nytta av denna dynamik.

En gilt ladder fungerar genom att köpa flera gilts med olika förfallodatum för att skapa ett förutsägbart flöde av statsgaranterade inkomster över en viss tidsperiod. Tanken är att varje obligation tidsmässigt matchas mot de utgifter investeraren förväntar sig.

När varje “steg” i stegen förfaller kan pengarna antingen användas eller återinvesteras. En stege byggd av gilts med fast kupong ger stabilt kassaflöde och är användbar för personer med förutsägbara utgifter, såsom bolånebetalningar eller skolavgifter. Den kan också fungera som en brygga mellan tidig pensionering och statlig pension.

Intäkterna kommer främst från återbetalningen vid förfall, men även kupongbetalningar bidrar under tiden. Om stegen hålls utanför ett skattegynnat konto är lågkupongsgilts fortfarande att föredra av samma skatteskäl som nämnts ovan.

För att kapitalvinster ska kunna realiseras måste gilts köpas under nominellt värde.

Stegen fungerar eftersom en obligation förfaller varje år och återbetalar kapitalet, samtidigt som de övriga fortsätter att betala kuponger. Tillsammans skapar detta ett årligt kassaflöde som investeraren kan använda.

Det finns dock nackdelar. Effekten av stegen begränsas av vilka löptider som finns tillgängliga. Att förlita sig enbart på en gilt ladder som pensionsinkomst är inte rekommenderat, eftersom stegen är ändlig och – om man inte återinvesterar kontinuerligt – innebär risk att pengarna tar slut om man lever längre än planerat.

Strategin kräver också att investeraren håller gilts till förfall, vilket lämnar liten marginal för oväntade utgifter som kan tvinga fram en tidigare försäljning.

Inflationsskyddade gilts

Den största risken för fasta giltstegar är inflationen. Eftersom prisökningarna sannolikt kommer ligga klart över målnivån åtminstone resten av året blir möjligheten att bevara köpkraften allt viktigare.

Om man tror att inflationen kommer förbli strukturellt hög under lång tid kan indexlänkade gilts – ofta kallade “linkers” – minska osäkerheten.

Dessa anses ofta vara komplicerade, men är vanligtvis kopplade till det brittiska inflationsmåttet Retail Prices Index (RPI). Till skillnad från traditionella gilts justeras både nominellt värde och kupong i takt med inflationen.

Det är denna känslighet som gör att linkers kan lösa det grundläggande problemet med fasta gilts och garantera en real avkastning över inflationen. Samtidigt gör det dem svårare att värdera på grund av högre volatilitet.

Linkers är mest attraktiva under perioder då inflationen riskerar att stiga kraftigt. Då kan det inflationsskydd de erbjuder motivera ett högre pris.

Vid tiden för artikeln handlas UK Treasury T29 0.125% Index-Linked Gilt 2029 till 99,69 pund. Detta är obligationens så kallade “clean price”, alltså marknadsvärdet innan inflationsjustering och upplupen ränta räknats in.

Det som egentligen spelar roll är dock “dirty price” – det verkliga pris investeraren betalar efter inflationsjustering och upplupen ränta. Det innebär att kapitalbeloppet kan överstiga det ursprungliga nominella värdet på 100 pund.

För att grovt uppskatta dirty price multiplicerar man clean price med obligationens indexratio. För T29 är denna ratio 1,72758, vilket ger ett ungefärligt pris på 172,22 pund före upplupen ränta. Det visar att kapitalvärdet redan vuxit betydligt sedan obligationen emitterades, till följd av ackumulerad inflation.

Eftersom kapitalbeloppet potentiellt kan växa obegränsat tenderar kupongerna på linkers att vara mycket små. Även om räntan ökar när kapitalbeloppet växer kommer en stor del av avkastningen från den inflationsjusterade ökningen av obligationens nominella värde.

För att säkra positiv avkastning i en linker-stege måste de reala räntorna vara positiva när obligationerna köps, även om det inte spelar någon roll om de senare blir negativa så länge obligationerna hålls till förfall.

Den “reala räntan” är avkastningen efter inflation. Om en obligations YTM är 5 procent och inflationen 3 procent blir den reala avkastningen ungefär 2 procent.

En linker-stege fungerar bäst om investerarens framtida utgifter också stiger med inflationen, eftersom utbetalningarna från obligationerna då är utformade för att följa dessa kostnader. Men om inflationen faller kan linkers underprestera jämfört med traditionella gilts med fast ränta.

Även om det finns begränsad data om aktuella köpvanor för linkers jämfört med vanliga gilts kan båda typerna köpas via mäklare och vanliga investeringsplattformar.