Techjättarna billiga – vid lönsamma AI-investeringar

AI-revolutionen rör om i både världsekonomin och på börsen. För den övertygade kan techjättarna vara ett givet köp.

Förhoppningen är att AI ska leverera stora produktivitetslyft i ekonomin och öka välståndet för alla. Vägen dit är dock osäker och långt ifrån rak. Börsen påverkas givetvis också, både på kort och lång sikt.

På kort sikt driver den pågående AI-boomen både börsen och ekonomin. Enligt beräkningar från Federal Reserve har AI-utbyggnaden stått för omkring 40% av tillväxten i USA vilket är en större påverkan än under dotcom-eran. Bland andra IMF påpekar att siffran troligen är överdriven, men det råder ingen tvekan om att AI-boomen ger en skjuts åt ekonomier världen runt.

I utbyggnadens första fas är det leverantörer av primärt chip, servrar och kommunikationsutrustning som står i fokus på börsen. Men ett datacenter består till stor del och av en fysisk byggnad, säkerhet och inte minst kraftförsörjning och aktier i de sektorerna har också fått ett lyft. Ringarna sprids ganska långt när man också räknar in leverantörer till renrum och andra delar av värdekedjan för halvledare.

INVESTERINGAR SLÅR MOT AKTIEKURSER

De stora tech-bolagen, hyperscalers, står i centrum tillsammans med halvledaraktier som Nvidia, Broadcom och STS Micro. Microsoft, Alphabet (Google), Amazon och Meta har alla haft en fenomenal uppgång de senaste åren men den har dämpats av investerarångest kring risken att de stora investeringarna inte betalar sig. Högt oljepris och geopolitisk turbulens spär på riskaversionen.

Det har gjort att värderingarna inte är särskilt höga, i alla fall på pappret. Den avgörande pusselbiten är om man tror att den gigantiska satsningen på AI-infrastruktur blir lönsam eller ej och att AI spelar en avgörande roll framöver.

Blir avkastningen på den pågående utbyggnaden åtminstone någorlunda okej, säg 10-15%, så är en korg med hyperscalers och chip-bolag något man måste ha i portföljen. Så är också fallet för de allra flesta som har pensionssparande (inklusive AP 7). Stora pensionsfonder och globala indexfonder är alla tungt exponerade.

P/E 18-29 BILLIGT OM DET LYCKAS

Precis som risken är betydande så är uppsidan också det. Kalaset finansieras med kassa och kassaflöde samt belåning. Ett gigantiskt belånat bet i bästa private equity- stil. I värsta fall blir satsningen en dålig investering i det kortare perspektivet. Skulle däremot företagsintäkterna från AI, som många tror, börja rulla in på allvar mot slutet av 2027 och under 2028 så går det mot ett scenario där dagens giganter blir knutpunkten i den ”nya” ekonomi som håller på att formas. Man kan se det som ett strukturellt bet att köpa hyperscalers i dag. Man satsar på att datacenterinfrastruktur blir en ekonomisk grundsten under de kommande årtiondena. Stämmer det är p/e 18-29 billigt för vår tids dominerande teknikmonopol.

För att minska risken är det också vettigt att plocka ihop en korg då de dels skiljer sig åt verksamhetsmässigt och det dels är svårt att se vilka som blir vinnarna.

Även med andra synsätt går det att argumentera för att hyperscaler och chip-bolag är attraktivt värderade nu. Kurserna har gått bra men vinstutvecklingen är ännu bättre vilket resulterat i att p/e-multiplarna har sänkts med 30% senaste året. Under Q2 i år ökade hyperscalers och chip-bolag vinsterna med över 50% medan övriga bolag fick nöja sig med knappt 15% över lag.

NEOCLOUDS FÖR DEN RISKSUGNE

Är man extra sugen på risk och tror stenhårt på datacenter är så kallade neoclouds det man letar efter. Det är mindre uppstickare som bygger datacenter med AI-kapacitet och sedan hyr ut kapacitet till företag. De är kapitalintensiva, bränner stora mängder kassa och är inte lönsamma. Kurserna har dock stuckit senaste året, bland annat tack vare snabbt stigande intäkter och starkt stöd från Nvidia.

Kursen för den ledande aktören Coreweave har till exempel dubblats på ett år och Nebius Group har ökat 250%. Nebius är för ovanlighetens skull europeiskt med bas i Amsterdam och fokus på den europeiska marknaden men noterad på Nasdaq. Intäkterna ökade 450% i Q2 och justerat ebitda blev positivt för första gången. Till skillnad från andra sitter man också på en nettokassa om hela 9,3 miljarder dollar på grund av stora förskottsbetalningar.

KRAFTFÖRSÖRJARE HETA

Kraftförsörjning och elinfrastruktur är också hett i samband med datacenter som drar mycket energi som också måste vara helt pålitlig. Aktier som Constellation Energy är stora på kärnkraft som hyperscalers gillar på grund av att den är fossilfri och pålitlig. Vistra Corp har också mycket kärnkraft och flera långsiktiga avtal med till exempel Meta och Amazon. Talen Energy är en av pionjärerna när det gäller att samlokalisera datacenter med kraftproduktion, till exempel kärnkraftverk.

USA:s energidepartement tror att datacenter kan stå för så mycket som 12% av all elkonsumtion i USA 2028 och det driver på trenden för datacenter att ha ett eget kraftverk. Där finns till exempel Bloom som gör bränsleceller som drivs av naturgas och syre.

På lite längre sikt när AI sprids ut i ekonomin och företag börjar få produktivitetsökningar och bättre marginaler stundar (förhoppningsvis) en period med turboladdad tillväxt. Goldman Sachs och PwC tror till exempel att AI kan öka den globala tillväxten med mellan 0,5 och 1,5 procentenheter kommande årtionde. Det motsvara en expansion av världsekonomin med mellan 7 och 16 tusen miljarder dollar.

Företagens marginaler kan expandera med så mycket som 4 procentenheter vilket driver på vinstutvecklingen. Goldman Sachs tror att de bättre marginalerna kan driva på börsen med uppåt 14%.

INGA SKYHÖGA P/E-TAL

Källa: Marketscreener, Factset