Häromdagen hade vi en diskussion om tariffer och vem som betalar.
Nedan länk till forskningsrapport byggd på fakta
Rapporten analyserar effekterna av de omfattande amerikanska tullar som infördes under 2025, särskilt de så kallade "Liberation Day"-tullarna. Slutsatsen är att amerikanska importörer och konsumenter bär nästan hela kostnaden för dessa tullar, inte de utländska exportörerna.
Studien baseras på sändningsdata som täcker över 25 miljoner transaktioner till ett värde av nära 4 biljoner dollar.
Vem betalar? Utländska exportörer absorberar endast cirka 4 % av tullbördan. De återstående 96 % vältras över direkt på amerikanska köpare genom högre importpriser.
Intäkter vs. Kostnad: De amerikanska tullintäkterna ökade med cirka 200 miljarder dollar under 2025. Författarna menar att detta i praktiken fungerar som en skattehöjning för amerikanska företag och hushåll, eftersom varje dollar i tullintäkt tas från den amerikanska ekonomin.
Pris vs. Volym: Exportörerna sänkte inte sina priser för att behålla marknadsandelar ("they did not 'eat' the tariff"). Istället minskade handelsvolymerna kraftigt medan priserna förblev oförändrade.
För att bekräfta resultaten analyserade forskarna specifika tullchocker mot Brasilien och Indien i augusti 2025.
Brasilien: Trots en tullhöjning på 50 % sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar.
Indien: Data från indiska tullmyndigheter visar att exportpriserna (FOB) till USA låg kvar på samma nivå som export till icke-tullbelagda marknader som EU och Kanada. Indiska företag valde att skeppa färre varor snarare än att ge prisrabatter.
Rapporten pekar på flera anledningar till detta beteende:
Alternativa marknader: Exportörer kan omdirigera varor till andra marknader (t.ex. Europa eller Asien) istället för att sälja till rabatt i USA. Lönsamhet: Att sänka priset för att kompensera för en tull på 50 % skulle kräva massiva marginalsänkningar som inte är hållbara för de flesta företag. Låsta leveranskedjor: Många amerikanska importörer kan inte snabbt byta leverantör, vilket ger exportörerna fortsatt prissättningsmakt.
Fast var syftet med tullarna att USA skulle tjäna på dem? Var det inte för att skydda inhemsk produktion? Dvs att göra produkterna i länderna som fick tullar dyrare och mindre lönsamma.
Jag tycker att den studien är relevant. Absolut. Men du gör dig skyldig till ett vanligt debattfel, när du utgår från att även om en studie ger ett resultat (som bara djupgranskat två länder), så är det samma resultat från alla studier.
Jag tror att vi får avvakta fler studier för att få reda på om Kinas exportörer sänker priserna (vilket ju andra påstått). De har ju marginaler och incitament, då de inte bara kan sälja allt de producerar till USA på andra marknader.
Håller med, det var inte meningen att ta denna artikeln som enda sanning, bara att den bygger på fakta. Sanningen är multifacetterat och troligen finns det många produkter som har fått sänkt pris från exportören, men huruvida det är 4% eller 50% återstår att se, det är garnaterat inte 100%.
I media hör vi amerikaner som klagar på höga priser. Samtidigt är inflationen i USA inte högre än i Europa. Vad ska man tro?
Kanske att priserna inte rör sig så mycket men volymerna minskar? I så fall borde arbetslösheten gå upp på sikt.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
