Vi kommer antagligen att bli tvingade att betala (eu-subventioner/ högre strömpris) för dansk-tyska projekt, men möjligheten att stoppa egna projekt finns fortfarande. Man får hoppas någon agerar innan bidragskranen öppnas.
https://www.affarsvarlden.se/kronika/noland-svensk-havsvind-kan-krava-63-miljarder-i-arligt-stod
Det var ett politiskt korrekt svar. Får man fråga vilken chatbot som skrivit detta?
Ja, tänk om vi kunde bli som USA.
"Vindkraftens andel av USA:s totala elproduktion motsvarar cirka 11 procent. Tillsammans med solenergi står vindkraften för drygt 20 procent av den nationella elproduktionen."
Eller som Kina.
"Vindkraftens andel av Kinas totala elproduktion uppgår till drygt 10 procent. Tillsammans med solenergi står de två energislagen för cirka 22 procent av landets elproduktion. [1, 2]
Kina är i absoluta tal världens överlägset största producent av vindkraft och genererade över 1 125 TWh vindel under ett enskilt år. Landet står för omkring 60–65 procent av alla nya vindkraftsinstallationer i världen."
Vi är i linje med ovan.
Vindkraften står för mellan 21 och 24 procent av Sveriges totala elproduktion. Tillsammans med solkraften utgör dessa rörliga kraftslag drygt en fjärdedel av den nationella elmixen.
Ju mer elproduktion ju lägre pris för oss konsumenter.
Elproduktionen måste komma när den behövs. El dom produceras när den inte behövs leder till sämre lönsamhet för energipriducenter OCH högre elpriser när elen behövs och produktionen inte mäktar med. Dessutom förstärks problemet av att elbörsen tillåter spekulation av aktörer som care sig är producenter eller förbrukare.
Gör vindkraft elsystemet instabilt?
Nej, inte i sig. En större andel vind- och solkraft förändrar hur elsystemet fungerar och ökar behovet av flexibilitet, energilagring, överföringskapacitet och stödtjänster. Det finns däremot inga tydliga belägg, varken i Sverige, EU eller globalt, för att elsystem har blivit mindre fysikt stabila i takt med att andelen vind- och solkraft har ökat.
Av Harald Cavalli-Björkman, Investor Relations Manager · Publicerad: 10 juli 2026
Under de senaste tio åren har elproduktionen från vind- och solkraft inom EU blivit mer än 3,5 gånger större; en ökning från 100 TWh under 2015 till 366 TWh under 2025. Sol och vind stod under 2025 för nära en tredjedel av EU:s totala elproduktion. Över samma period har elproduktion från planerbara kraftslag som vattenkraft, kärnkraft, gas och kol inom EU legat stilla eller sjunkit.
Omställningen som nu pågår påstås ibland vara orsaken till bland annat höga elpriser, strömavbrott och andra upplevda brister i elsystemen. Debattörer kan hävda att vindkraften utgör en störning i elsystemet eller att mer väderberoende elproduktion orsakar stora kostnader för stödtjänster som annars inte hade funnits. Uppmärksammade händelser som elavbrottet på den iberiska halvön 2025 har haft en efterföljande diskussion som i hög grad handlat om betydelsen som en växande andel sol- och vindkraft hade för det som inträffade. I debatten blandas olika frågor ofta ihop, exempelvis elsystemets fysiska stabilitet, elpriser, effektbalans och lokal kapacitet.
I ett elsystem med högre andel väderberoende elproduktion upprätthålls stabiliteten i högre grad genom aktiv styrning och upphandlade stödtjänster. Det finns dock inga tydliga belägg för att elsystem generellt har blivit mindre stabila i takt med att andelen variabel elproduktion har ökat. När Energiforsk undersökte stabiliteten i det svenska elsystemet 2015-2024 fann de inga uppenbara tecken på att systemet blivit mindre stabilt, trots en stor tillväxt i andelen vindkraft.
Internationellt beskriver systemoperatörer och IEA utvecklingen som en växande integrations- och styrningsutmaning, snarare än att elsystem med mer vind och sol automatiskt blir mindre stabila.
Det finns skillnader i hur planerbara och variabla kraftslag arbetar i elnäten de är anslutna till. Många planerbara kraftverk ansluter med så kallade synkrongeneratorer. Deras roterande massa kompenserar automatiskt när det uppstår en plötslig obalans mellan produktion och konsumtion i elnätet. Synkrongeneratorer i drift bidrar också med andra systemtjänster, exempelvis kortslutningseffekt och spänningsstöd. Systemtjänsterna som är inbyggda i planerbar elproduktion är inte gratis, de är inbakade i ett tekniskt helhetspaket där tjänsterna inte redovisas separat. De kräver att kraftverket byggs, underhålls, hålls anslutet, förses med bränsle och kompenseras ekonomiskt för helheten.
Modern vind- och solkraft är i stället normalt ansluten till elnätet via kraftelektroniska omriktare. Sådana anläggningar kan genom aktiv styrning bidra med motsvarande systemtjänster. Vissa tjänster kan dock kräva särskilt utformade nätformande omriktare, tillgänglig effektmarginal eller kompletterande resurser som batterier och synkronkompensatorer. Systemtjänsterna finns tillgängliga på marknaden idag men följer alltså inte automatiskt med på samma sätt som med synkrongeneratorer, utan behöver planeras och upphandlas separat från själva elproduktionen.
Marknader för systemtjänster utvecklas nu snabbt i Sverige och andra länder. I en gemensam rapport från 2025 drar en rad svenska myndigheter slutsatsen att dessa marknadsbaserade lösningar ger incitament för väderberoende elproduktion att bidra till att ytterligare stärka leveranssäkerheten i det svenska elsystemet. I en rapport från OECD och Kärnenergibyrån NEA slår författarna fast att lägsta totala systemkostnad det svenska elsystemet 2050 kräver utbyggd vindkraft, oavsett hur mycket kärnkraft som byggs parallellt.
Elsystemet behöver alltid ha resurser som kan hantera variationer i efterfrågan, oplanerade kraftverksbortfall och perioder med låg produktion. Det gäller också för elsystem som förlitar sig på ett fåtal stora kraftverk som emellanåt behöver tas ur produktion på grund av fel eller underhåll.
Vindkraft ökar behovet av överföring, flexibilitet och tillräcklig effekt under vindsvaga perioder, men detta behöver inte innebära ett identiskt kraftsystem som står oanvänt i reserv. Behovet kan mötas genom en kombination av effektiv överföring och elhandel, flexibel konsumtion, lagring och kompletterande planerbar produktion. I Norden innebär den goda tillgången på vattenkraft att det finns särskilt goda förutsättningar att balansera variabel kraftproduktion.
Svenska kraftnät skriver i sin långsiktiga marknadsanalys att en större andel sol- och vindkraft i elsystemet ökar behovet av reserver för att hantera prognososäkerhet och variationer i elsystemet. Kostnaderna för dessa resurser väntas stiga i framtiden, men skillnaderna mellan scenarier med liten respektive stor andel variabel elproduktion är små i förhållande till den totala kostnaden för elproduktionen.
Större prisvariationer betyder inte att elsystemet är mindre fysiskt stabilt. Stabilitet handlar om att hålla frekvens, spänning och leveranssäkerhet under kontroll. Ett elsystem kan ha stora prisvariationer och ändå vara tekniskt stabilt: frekvensen hålls nära 50 Hz, spänningen hålls inom rätt intervall och kunderna får el.
Priserna visar i stället när el är riklig, knapp eller svår att transportera dit den behövs. Prisförändringar ger nyttiga signaler om behovet av flexibilitet, lagring, nät och effektresurser, och gör det lönsamt att bygga just sådana lösningar. Prisvariationer belönar ett mer ekonomiskt effektivt utnyttjande av de energiresurser som samhället har.
Det är sannolikt att priset kommer variera meri framtiden med en växande andel sol- och vindkraft i elsystemet, men det är inte ett tecken på minskad stabilitet.
Elavbrottet handlade inte om att systemet gick ned för att solen gick i moln eller vinden slutade blåsa. ENTSO-E beskriver i stället en kedja av samverkande tekniska problem, bland annat oscillationer, brister i spännings- och reaktiv effektreglering, snabba produktionsminskningar och kaskadartade bortkopplingar. Händelsen visar att ett elsystem med hög andel omriktaransluten produktion kräver tydliga tekniska krav, aktiv spänningskontroll och tillräckliga systemtjänster. Problemet var alltså inte förnybar el eller väderberoende produktion i sig, utan att spänningsreglering, styrning och skydd inte fungerade tillräckligt väl i den driftmiljö som uppstått.
Mer vind- och solkraft ökar behovet av flexibilitet, överföring, stödtjänster och aktiv styrning. Systemets behov och utmaningar förändras, men stabiliteten blir inte därmed sämre.
Energiforsk visar i sin studie av frekvensdata mellan 2015 och 2024 att det inte finns några uppenbara tecken på att stabiliteten i det svenska elsystemet förändrats, trots ökad andel vind- och solkraft.
På grund av sin generella kostnadseffektivitet kommer andelen sol- och vindkraft i produktionsmixen öka i hela världen. Det kommer leda till större variation i elpriser mellan olika tider och säsonger. För Nordens del gäller detta oavsett utbyggnad av inhemsk planerbar kraft på grund av utvecklingen i resten av Europa.
Tillgång på flexibilitet i produktion och elanvändning
Energilagring och batterier
Överföringskapacitet mellan olika delar av elsystemet
Tillgång till stödtjänster och reserver
Produktionsmixen som helhet
Hur elmarknaden och regelverken utformas
Vind- och solkraft förändrar elsystemets förutsättningar, men det finns inga tydliga belägg för att de i sig gör elsystemet instabilt.
En större andel väderberoende produktion ställer högre krav på flexibilitet, överföringskapacitet, stödtjänster och energilagring. Med rätt teknik, stödtjänstmarknader och nätinvesteringar kan ett elsystem med mycket förnybar elproduktion samtidigt vara både stabilt, leveranssäkert och kostnadseffektivt.
Från Gemini om vad som skedde precis före nedstängningen på den iberiska halvön
"Det stämmer att det inte bara var en slumpmässig störning som dök upp från ingenstans. I tekniska granskningar – som i analysen från Watt-Logic och den omfattande utredningen från ENTSO-E – framgår ett tydligt händelseförlopp:
Spänningsoscillation från solceller: Händelsekedjan startade med en spänningssvängning (oscillation på ca 0,6 Hz) i 400 kV-nätet som orsakades av en felaktig eller felkonfigurerad solcellsanläggning i Badajoz.
Kaskadartad bortkoppling av sol och vind: När spänningen började svänga och stiga klarade många sol- och vindkraftsparker inte av att ligga kvar på nätet. De bröt mot de tekniska anslutningskraven (grid codes) och kopplades automatiskt ur i förtid för att skydda sina egna växelriktare.
Plötsligt bortfall av produktion: Den snabba bortkopplingen av tusentals megawatt förnybar el förvärrade obalansen och spänningsstegringen drastiskt på bara några sekunder."
Ett kärnkraftverk kostar ca 100 miljarder att bygga och kan sen leverera el i många år framåt. Vår kärnkraft idag byggdes på 70- och 80-talet och många av dem snurrar fortfarande på och ger väldigt billig el.
100 miljarder är alltså vad bidraget skulle kunna bli för dessa vindsnurror på mindre än 1 1/2 år och då jobbar de bara när elpriset är som lägst.
Vind är absolut inte det vi ska satsa på men det kommer bli mer om vi byter regering då alla tankar på kärnkraft kommer då rivas upp.
Vansinne
Jag tror inte heller att vindkraft är en stor energikälla i framtiden.
Men du inser att kärnkraft har mycket högre rörliga kostnader än vindkraft.
Absolut men i det långa loppet så ger den el 24/7 (oftast) och det är vad vi behöver, inte bara när det blåser.
Kärnkraft är dyrt! Det är därför Kärnkraft inte har någon framtid.
När det blåser mycket har vi mycket el att sälja men då är priset ofta som lägst. Utbud och efterfrågan. Detta är vindkraftens dilemma. Antagligen är det nödvändigt för staten att stödja på något vis.
Vad vi skulle kunna göra i mycket större utsträckning är att flytta efterfrågan till billigare tider (effekttariffer) och kapa topparna. Här skulle staten också kunna ta ett större ansvar.
Det är en del av problemet, men läs artikeln, kostnaderna för havsbaserad vindkraft är astronomiska och inte speciellt "hållbara".
Vansinne. Europa kommer få allt svårare att konkurrera mot USA och Asien.
När, när, när ska politiska ledare i Europa förstå att de måste avreglera och låta kontinentens bolag få konkurrera på lika villkor?
Det kommer att krävas statliga "garantier" i en omställningsperiod för att garantera en stabil energi produktion, men det saknas resurser redan nu utan att man kastar bort medel på vansinnes projekt.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
