Stegra är på randen till konkurs nu men det talas ganska lite om hybritprojektet med SSAB, LKAB och Vattenfall.
Det kommer att sluka lika mycket el som en tredjedel av Sveriges totala energiförbrukning.
Det ska kosta mellan 100 och 150 miljarder kr, vilket är en stor del av SSABs vinster.
Priset för det gröna stålet kommer bli avsevärt dyrare än vanligt stål.
Tror ni det blir en succé?
Idag:
Så SSAB är bland de drivande för att göra det dyrare att producera stål, något som kommer drabba svenska skattebetalare både i form av högre stålpriser men framför allt pga de högre elpriserna som ljusbågsugnarna kommer leda till. Regeringen borde ögonblickligen kräva att SSAB producerar sin egen energi för ljusbågsugnarna.
SSAB:s klimatnota miljardrusar: "En betydande ökning"
SSAB:s koldioxidnota stiger från 600 miljoner till nära 2 miljarder när gratisrätterna blir färre. Det gör den till ståljättens snabbast växande kostnad.
"Det är en betydande ökning av kostnaden för utsläppsrätter", sa SSAB:s finanschef Leena Craelius under telefonkonferensen i samband med rapporten för tredje kvartalet.
Den ökade kostnaden på 1,4 mdr kr hamnar främst hos divisionen SSAB Europe. Det är koncernens största division och står för drygt en tredjedel av intäkterna.
Bakgrunden till den stigande kostnaden är att ståljätten får färre gratisrätter i EU:s utsläppshandelssystem.
Dessa ska successivt fasas ut till 2034, men EU-kommissionen föreslog i juli att utfasningen förlängs till 2038.
Nästa år väntas kostnaden landa på ungefär samma nivå.
Men när ljusbågsugnen i Oxelösund startar under 2027 hoppas bolaget kunna köra den utsläppsintensiva masugnen mindre.
I Luleå bygger SSAB ett nytt elektrostålverk för cirka 52 mdr kr. Det ska enligt bolaget stå klart i slutet av 2029.
SSAB:s står för cirka 10% av är Sveriges koldixodiutsläpp, och är med råge landets största utsläppare.
Trots det är SSAB ett av stålbolagen i Europa som är mest positivt inställda till höjda koldioxidavgifter.
De har tidigare vänt sig mot krav från de kontinentala ståljättarna ArcelorMittal, Thyssenkrupp och Voestalpine om att frysa kostnaderna i systemet och skjuta upp utfasningen av gratisrätterna.
Ett försvagat system urholkar investeringssäkerheten och straffar de bolag som gått före, skrev SSAB i ett brev till EU-parlamentet.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
