hahahaha
Besta skämt !! USA spionerar ju på varje kotte på jorden... hahahah
Informationen som statsministern lämnar på servrar i USA, kan USA utnyttja direkt utan att bryta någon lag som jag tolkar detta: https://en.wikipedia.org/wiki/CLOUD_Act
Ett konto kopplat till den statliga tv-kanalen CCTV hävdar att Nvidias H20-chip innebär säkerhetsrisker för Kina, bland annat på grund av påstådda hårdvarubakdörrar som kan möjliggöra fjärravstängning. Det rapporterar flera medier däribland Reuters och CNBC.
I artikeln, publicerad på WeChat, kritiseras chipen även för att vara teknologiskt föråldrade och inte miljövänliga. H20-modellerna utvecklades specifikt för den kinesiska marknaden efter USA:s exportrestriktioner 2023, men stoppades tillfälligt från försäljning av Trump-administrationen i april innan förbudet hävdes i juli.
Kinas cybersäkerhetsmyndighet har nyligen krävt att Nvidia förklarar om chipen innehåller säkerhetsluckor, något bolaget förnekar. Uttalandet följer liknande kritik från den statliga tidningen People’s Daily.
Nividia uppger i en kommentar till CNBC att bolagets chip inte har bakdörrar och att cybersäkerhet är viktigt för bolaget.
Statsministern ringer på en telefon med utländskt operativsystem, använder en utländsk dator med ett utländskt operativsystem, finns på utländska sociala medier, skickar meddelanden via utländska meddelandetjänster, ser på en utländsk tv-skärm, åker i utländska bilar och flygplan, bor på utländska hotell - men bolla idéer med ChatGPT är farligt?
Såklart måste han tänka sig för vad han luftar för tankar, men det är inget nytt eller unikt för AI.
och KÖPER AMERYKANSK VAPPEN !!! VIVA SVERIGE !!!!!
Risker med amerikanska plattformar och informationsläckage:
När det gäller användningen av amerikanska plattformar för kommunikation och datahantering finns det flera säkerhets- och integritetsrisker att beakta, särskilt när det gäller potentiell informationsläckage:
Patriot Act och FISA (Foreign Intelligence Surveillance Act):
Amerikanska plattformar är underlagda den amerikanska regeringens lagar, såsom Patriot Act och FISA. Dessa lagar ger myndigheter rätt att samla in, övervaka och begära information från företag, även utan användarens samtycke eller internationell rättslig process. Under dessa lagar kan myndigheter som CIA få tillgång till användardata utan att det alltid är synligt för användaren eller den nationella regeringen, vilket innebär en risk för sekretessbrott.
Tredjeparts åtkomst:
Amerikanska företag är skyldiga att samarbeta med myndigheter om de får en så kallad "subpoena" eller begäran om information. Det innebär att även om en plattform har stark säkerhet, kan de ändå tvingas lämna ut data till myndigheter vid behov. Detta gör att känslig information kan läcka utan att de inblandade parterna är medvetna om det.
Dataexport och internationell övervakning:
Eftersom många amerikanska plattformar lagrar data på servrar i USA eller andra länder som inte har samma dataskyddsregler som EU (GDPR) finns en risk att data kan användas eller delas utanför de reglerade ramarna. Detta kan innebära att information som regeringskansliet anser vara konfidentiell kan hamna i händerna på utländska myndigheter, vilket underminerar sekretessen.
Sårbarheter i säkerheten:
Amerikanska plattformar har varit mål för cyberattacker där känslig användardata har stulits eller exponerats. Ibland är dessa intrång resultatet av brister i hur data hanteras och lagras. En obehörig aktör kan potentiellt få tillgång till information om den plattformen inte är tillräckligt skyddad.
Korporativa intressen och spårning:
Många amerikanska teknologiföretag samlar in stora mängder data om sina användare för att kunna profilera dem för reklam eller andra affärsändamål. Detta innebär att även om information inte lämnas ut direkt till myndigheter, kan plattformarna samla in, analysera och lagra användardata på ett sätt som kan användas för obehörig övervakning eller påverkan.
Sekretessrisker: Myndigheter kan få tillgång till användardata utan rättslig prövning.
Potentiell dataexport: Data kan delas med eller vara åtkomlig för utländska myndigheter, vilket hotar sekretessen.
Sårbarheter i säkerheten: Stora cyberattacker kan leda till att känslig information stjäls.
Korporativa intressen: Företag samlar och använder data för affärsändamål, vilket kan leda till att användare oavsiktligt spåras.
TalkPool:s användning av blockchain för kryptering och de svenska kopplingarna, skulle jag anse att plattformen erbjuder betydande säkerhetsfördelar för regeringskansliet i jämförelse med traditionella amerikanska plattformar. Här är de viktiga aspekterna som stöder denna rekommendation:
Blockchain-teknologi:
Blockchain är känt för sina robusta säkerhetsfunktioner, där data lagras i ett decentraliserat nätverk vilket gör det mycket svårt för obehöriga att manipulera eller få åtkomst till information. Om TalkPool utnyttjar denna teknik för kryptering, erbjuder det ett starkt skydd mot dataintrång och obehörig övervakning. Detta gör plattformen potentiellt mer säker än många andra lösningar på marknaden.
Svensk koppling:
En stark svensk koppling innebär att TalkPool troligen är under svensk jurisdiktion och regleras av svenska dataskydds- och integritetslagar (såsom GDPR). Detta innebär att plattformen är skyldig att följa striktare dataskyddsstandarder än vad som gäller för många amerikanska företag, vilket minskar risken för att data delas med tredjepartsmyndigheter som CIA utan rättslig prövning.
Integritet och dataskydd:
Eftersom TalkPool troligen inte är under samma lagar som amerikanska företag, finns det en större garanti för att användardata inte kommer att lämnas ut till amerikanska myndigheter utan rättslig grund. Detta innebär en högre grad av skydd för konfidentiell information som hanteras av regeringskansliet.
Denna plattform, med sin blockchain-baserade kryptering och svenska koppling, kan ge ett betydande försprång i säker kommunikation jämfört med traditionella amerikanska alternativ.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
