Europas äldsta kärnkraftverk, Beznau i norra Schweiz, har tillfälligt stängt båda sina reaktorer efter att den pågående europeiska värmeböljan höjt temperaturen i den närliggande floden Aare till 25 °C.
Det varma flodvattnet kunde inte längre ge tillräcklig kylning, och om kraftverket fortsatt att vara i drift skulle ännu varmare vatten ha släppts tillbaka i floden, vilket riskerat att skada fiskar och andra vattenlevande organismer.
Kraftverkets operatör, Axpo, hade redan tidigare minskat effekten till 50 procent innan man beslutade att stänga av båda reaktorerna.
Avstängningen är tillfällig och sker i förebyggande syfte. Den beror inte på något säkerhetsproblem eller någon olycka. Reaktorerna kommer att startas igen när flodvattnet har svalnat och tillsynsmyndigheterna har gett sitt godkännande.
Flera kärnkraftverk i Frankrike har också minskat sin produktion eller tillfälligt stängt reaktorer av samma anledning. Flodkylda kärnkraftverk runt om i Europa är sedan länge kända för att kunna påverkas av extrema sommarvärmeböljor.
Bly stelnar vid relativt hög temperatur
Bly smälter vid cirka 327 °C.
Om temperaturen sjunker under detta kan blyet stelna i rör och pumpar, vilket kan skada anläggningen och göra den svår att starta om.
Korrosion
Smält bly kan angripa stål och andra konstruktionsmaterial.
Reaktorn kräver avancerade legeringar och noggrann kontroll av syrehalten i kylmediet för att begränsa korrosion.
Erosion
Det tunga flytande blyet kan slita på rör, ventiler och pumpar, särskilt vid höga flödeshastigheter.
Stor vikt
Bly har mycket hög densitet (cirka 11,3 kg/liter).
Reaktorer och kylsystem blir därför mycket tunga, vilket ställer höga krav på konstruktion och seismisk dimensionering.
Radioaktivt polonium
Om naturligt bly innehåller visst vismut-209 kan det i neutronflödet bilda polonium-210.
Polonium-210 är mycket giftigt och starkt radioaktivt om det inandas eller sväljs.
Detta kräver omfattande strålskydd och kontrollerad hantering.
Svårt underhåll
Komponenter som är nedsänkta i flytande bly är svåra att inspektera och reparera.
Reparationer kan kräva att kylmedlet först värms upp eller töms.
Begränsad driftserfarenhet
Endast ett fåtal blykylda reaktorer har drivits under längre tid, främst i sovjetiska ubåtar.
Det finns ännu ingen omfattande kommersiell erfarenhet jämförbar med dagens lättvattenreaktorer.
Trots riskerna har blykylda reaktorer flera viktiga säkerhetsfördelar:
Bly kokar först vid cirka 1 750 °C, vilket ger en mycket stor säkerhetsmarginal mot kokning.
Kylsystemet kan arbeta nära atmosfärstryck, vilket minskar risken för tryckrelaterade olyckor.
Bly reagerar inte kraftigt med vatten eller luft, till skillnad från natrium som används i vissa andra snabba reaktorer.
Den höga kokpunkten ger goda möjligheter till passiv kylning vid vissa typer av störningar.
Blykylda reaktorer kan erbjuda hög säkerhet genom låg systemtrycksnivå och kemiskt stabilt kylmedel. De största utmaningarna är i stället materialtekniska: korrosion, blyets höga smältpunkt, den stora vikten, risken för bildning av polonium-210 och den begränsade praktiska erfarenheten. Flera länder utvecklar tekniken, men den befinner sig fortfarande huvudsakligen i demonstrations- och utvecklingsfas snarare än i bred kommersiell användning.
Kärnkraftverk är en viktig del av energiförsörjningen, men de är också sårbara vid kriser och krig.
Krigshandlingar: Kärnkraftverk kan bli mål för attacker eller hamna i stridsområden. Även om reaktorerna är konstruerade för att tåla stora påfrestningar kan skador på elförsörjning, kylsystem eller annan kritisk infrastruktur leda till allvarliga säkerhetsrisker. Situationen vid Zaporizjzjas kärnkraftverk i Ukraina har tydligt visat hur svårt det är att upprätthålla kärnsäkerheten under ett pågående krig.
Beroende av elförsörjning: Även när en reaktor är avstängd krävs kontinuerlig el för att driva kylsystemen till det använda kärnbränslet. Kärnkraftverk har flera oberoende elanslutningar och reservdieselgeneratorer, men ett långvarigt bortfall av både extern el och reservsystem kan få allvarliga konsekvenser.
Kylvatten: De flesta kärnkraftverk är beroende av stora mängder kylvatten från hav eller floder. Vid extrem värme, torka eller höga vattentemperaturer kan effekten behöva reduceras eller reaktorer tillfälligt stängas, vilket nyligen skett i Schweiz och Frankrike.
Bränsleförsörjning: Kärnbränsle behöver normalt bara bytas var 12–24 månad. Det gör kärnkraften mindre beroende av kontinuerliga transporter än exempelvis gas- eller koleldade kraftverk, vilket är en fördel vid internationella kriser.
Robusthet: Samtidigt är kärnkraftverk bland de mest skyddade anläggningarna i energisystemet. De har omfattande fysiskt skydd, flera oberoende säkerhetssystem och höga krav på beredskap mot olyckor, sabotage och andra störningar.
Därför betraktas kärnkraftverk som kritisk infrastruktur som kräver ett mycket starkt skydd, särskilt under kriser och i krig.
Små modulära reaktorer (SMR) och deras sårbarhet i krig, är det en viktig fråga.
Generellt gäller:
Fler anläggningar innebär fler potentiella mål. Om ett land bygger många små kärnkraftverk utspridda över landet finns det fler platser som behöver skyddas mot drönare, robotar och sabotage.
Drönarhotet har ökat kraftigt. Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar att både billiga drönare och avancerade precisionsvapen kan användas mot energiinfrastruktur.
SMR är inte immuna mot attacker. De har ofta passiva säkerhetssystem som gör dem säkrare vid tekniska fel och strömavbrott, men dessa system skyddar inte mot direkta militära angrepp.
Spridning kan också vara en fördel. Ett fåtal stora kärnkraftverk innebär att ett angrepp kan slå ut en stor del av elproduktionen. Många mindre reaktorer innebär att ett enskilt angrepp påverkar en mindre del av elsystemet, men kräver samtidigt betydligt mer omfattande bevakning och luftförsvar.
Det finns därför en avvägning:
Det finns ännu begränsad praktisk erfarenhet av hur ett stort nät av SMR skulle fungera i ett modernt krig med omfattande drönarattacker. Säkerhetsbedömare framhåller därför att luftförsvar, fysisk säkerhet och redundans i elsystemet blir avgörande om många små reaktorer byggs.
Om en små modulär reaktor (SMR) skulle placeras i eller nära en kommun blir kommunens räddningstjänst en del av den lokala krisberedskapen, men det primära ansvaret för kärntekniska olyckor ligger hos anläggningsägaren, nationella myndigheter och staten.
Vid ett drönarangrepp kan konsekvenserna variera mycket beroende på vad som träffas:
Ett mindre angrepp kan orsaka begränsade skador på byggnader eller elförsörjning utan att reaktorn påverkas.
Ett större eller koordinerat angrepp kan slå ut yttre elsystem, kylsystem eller andra stödfunktioner. Moderna SMR är konstruerade med passiva säkerhetssystem för att minska risken för härdskador, men de är inte utformade för att vara opåverkbara av militära angrepp.
Även om radioaktiva utsläpp uteblir kan stora områden behöva spärras av och samhällsfunktioner påverkas.
Räddningstjänstens möjligheter är begränsade vid en kärnteknisk händelse.
Den kan:
rädda människor från bränder och andra konventionella olyckor,
bekämpa bränder utanför de mest riskfyllda kärntekniska områdena,
spärra av området,
bistå med evakuering,
genomföra livräddande insatser om strålningsnivåerna tillåter,
samverka med polis, ambulans, länsstyrelse och anläggningens egen räddningsorganisation.
Den kan däremot inte:
reparera reaktorn eller kylsystem,
hantera kärnbränsle,
stoppa ett radioaktivt utsläpp,
arbeta i områden med höga strålningsnivåer utan särskild utrustning och nationellt stöd.
Ett koordinerat angrepp med många drönare kan snabbt överstiga den kommunala räddningstjänstens kapacitet. Då krävs stöd från:
Länsstyrelsen,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB),
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM),
Polismyndigheten,
Försvarsmakten (vid behov av skydd mot militära hot),
samt anläggningens egen krisorganisation.
Om många SMR byggs och placeras nära kommuner innebär det att kraven på lokal beredskap ökar, men den kommunala räddningstjänsten kan inte ensam hantera ett allvarligt kärntekniskt haveri eller ett militärt angrepp. Den viktigaste uppgiften blir att skydda och hjälpa befolkningen, medan den kärntekniska och nationella krishanteringen leds av staten och anläggningsoperatören. Ett fungerande luftförsvar och ett starkt fysiskt skydd är därför avgörande för att minska risken redan innan en sådan händelse inträffar.
Små modulära reaktorer (SMR) är ett av de stora energitemana under årets Almedalsveckan 2026.
Bland seminarierna finns bland annat:
Strålsäkerhetsmyndigheten arrangerade ett seminarium om "Kärnkraft under höjd beredskap och prövning av nya reaktorer", där erfarenheter från kriget i Ukraina, skydd av kärntekniska anläggningar och tillståndsprövning av nya reaktorer – inklusive SMR – diskuterades.
Ett seminarium med Uppsala universitet och kompetenscentrumet ANItA fokuserade på vad som krävs för att få ny kärnkraft på plats i Sverige, inklusive SMR-teknik, leveranskedjor, lokalisering och industriella förutsättningar. Panelen bestod av representanter från regeringen, Svenska kraftnät, Westinghouse Electric Swedenoch Vattenfall.
Svenska kraftnät hade ett särskilt seminarium om hur elförsörjningen kan rustas för krig, med fokus på robusthet, beredskap och skydd av kritisk energiinfrastruktur.
Försvarsmakten deltog med seminarier om Sveriges säkerhet, drönarhot, Nato och skydd av kritisk infrastruktur.
En fråga som återkommer i flera diskussioner är hur SMR kan skyddas mot moderna hot, såsom drönare, sabotage och robotattacker. Erfarenheterna från Ukraina har gjort att säkerhet och totalförsvar blivit en central del av planeringen för ny kärnkraft. Samtidigt framhålls att SMR har moderna säkerhetssystem, men att fysiskt skydd, luftförsvar och samverkan mellan operatör, myndigheter och totalförsvaret är avgörande om reaktorer ska placeras på flera platser i landet.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
