Energikris vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Tre dagar utan elförsörjning
Kärnkraftverket i Zaporizjzja har varit utan extern elförsörjning i tre dagar, vilket väcker allvarliga säkerhetsfarhågor. Situationen är spänd och experter varnar för möjliga konsekvenser.
Enligt The Guardian befinner sig anläggningen, som ligger vid frontlinjen i kriget i Ukraina, sedan tre dagar helt utan extern ström. Rafael Grossi, generaldirektör för IAEA, har uttryckt djup oro över utvecklingen.
För närvarande hålls driften uppe med hjälp av reservgeneratorer som kan fungera i cirka 20 dagar utan ytterligare strömtillförsel.
Förlusten av extern el ökar risken för en kärnteknisk olycka, betonade Grossi i uttalandet till den brittiska tidningen.
Kärnkraft och krig är en mycket riskfylld kombination eftersom kärnkraftverk är byggda för fredstida drift och säkerhet, inte för att klara direkta krigshandlingar. Några centrala punkter:
Zaporizjzja som exempel
Europas största kärnkraftverk (6 reaktorer).
Har flera gånger under kriget förlorat extern elförsörjning, vilket tvingat fram användning av dieselgeneratorer.
Risk: kylsystemet till reaktorhärden och bränslebassängerna kan slås ut, vilket kan leda till härdsmälta.
Militär risk
Granatbeskjutning, missiler eller sabotage kan skada kylsystem, elledningar, transformatorer eller lagrad radioaktivt avfall.
Ett medvetet angrepp kan få lokala eller regionala konsekvenser liknande Fukushima eller i värsta fall Tjernobyl.
Strategisk betydelse
Kontroll över kärnkraftverk ger militär fördel, både som energikälla och som politiskt påtryckningsmedel.
Hotet om en olycka kan användas som psykologiskt vapen.
Internationell dimension
IAEA (Internationella atomenergiorganet) har flera gånger varnat och krävt att Zaporizjzja inte ska användas som militärt mål.
Ett allvarligt haveri skulle påverka inte bara Ukraina och Ryssland utan hela Europa genom radioaktiv spridning.
En tillräckligt stor bomb, även i en nedstängd reaktor, kommer att sprida enorma mängder radioaktiv grafit och strålning över ett stort landområde. Förödelsen av sprängda kärnkraftverk kan göra stora landområden obeboeliga i 100 000 tals år och sånt kan vi självklart vara utan! Vätgas kan också explodera, vindkraftverk och solpaneler kan sprängas, men sedan bygger man bara upp dem igen, vilket inte går att göra med ett sönderbombat kärnkraftverk.
Fantiserar du om reaktorerna i Ukraina nu eller bara rent allmänt ? Ex. tar vi Fukushima så är 98% av ytan i prefekturen numera säker att vistas och bosätta sig i så jag vet inte var du får hundratusentals år ifrån.
D.v.s. med konventionella bomber (skulle krävas ganska många dock, skyddsinneslutningarna är ju massiva för normala verk t.ex. de i Ukraina) lär du få spridning men lokalt begränsad sådan, typ Fukushima. Släpper du ett kärnvapen på verket lär spridningen av t.ex. Cesium inte bli rolig att hantera men i det scenariot (kärnvapenkrig) har vi nog större problem än det att fokusera på. Ja Cesiumet är farligt till skillnad från uranet men har ju halveringsid på några decennier så "hundratusentals år" kan ju inte vara annat än fantasier.
Fukushima är rätt intressant, Japan regering satt i krismöte där man diskuterade ett delat Japan, vilket kunde ha blivit verklighet om man inte ”lyckats” kyla reaktorerna så som man gjorde. Fukushima får ändå anses som ”lyckosamt” trots att området inte är beboligt så kunde det ha blivit mycket värre.
En bunkerbuster tar sig lätt igenom 3-4 meter armerad betong, den kan vara laddad med mer än ett tusen kilo trotyl som den tar med sig in när den sprängs i botten av reaktorhärden, väggarna i reaktorhallen kan kanske klara sprängningen men det förvärrar ju bara vad gäller nedfallet efter detonationen! För övrigt så sprängdes reaktorerna i Fukuchima inte nedifrån ock upp utan närmast uppifrån och nedåt vilket gjorde att det mesta av all skit stannade i närområdet vid själva kärnkraftverket.
På BS anser man att ett dammbygge är farligare då många människor skulle omkomma vid en damm som brister. Trots att marken efter uppröjningsarbete och sorgearbetet kan användas igen så tycker BS, regeringen och sossarna att kärnkraften är det det bästa och enda alternativet trots terroristrisk, krigsrisk, drönare, missiler m.m. som skulle kunna orsaka att stora områden blir omöjliga att bo på under överskådlig framtid.
För och få det börsrelaterat, det lär inte vara bra för börsen under överskådlig tid jämfört med en dammolycka där börsen säkerligen faller vid olyckan men sedan återhämtar sig och kan till och med få nytt bränsle när dammen ska byggas upp igen.
Ja ? Vi har ju haft kärnkraft i 80 år eller så nu vilket gör att vi har statistiskt underlag. Dammar som brister har ju orsakat många tusentals direkta dödsfall (https://en.wikipedia.org/wiki/Dam_failure) medans <10 personer hitills dött av de direkta orsakerna (strålning) vid kärnkraftolyckor i väst. Trots härdsmältor (pratar om väst nu då det är relevant för oss) har inga jätteområden gjort obeboeliga lång tid. Sedan kan man ju lägga till indirekta dödsfall t.ex. för stress och annat vid evakueringar och dylikt efter olyckor men då blir statistiken mer diffus. Värst av allt är ju ändå olja/kol, med hundratals döda (minst, det var siffran jag hörde för decennier sedan i skolan) varje år enbart i vårt land p.g.a. luftföroreningar (ofta importerade sådana). Så ur ett ingenjörsperspektiv är detta en "no-brainer", sedan skall man komma ihåg att modernare kärnkraft är ännu säkrare såklart.
Tills någon idiot, typ Putin, befinner sig i ett digert läge och riskerar att, med stora och oreparabla förluster, förlora ett eller alla sina krig! Skulle till exempel Adolf Hitler ha dragit sig för att spränga några eller alla kärnkraftverk i allierade länder om han kunnat? Nä knappast, och sedan hade det ju inte spelat någon som helst roll alls om dom varit 110% säkra mot alla former av olyckor. ;)
Vi är tydligen mycket nära ett kärnvapenkrig...titta på Håkan Bergmark på YouTube från idag, söndag..
Ja det går inte att utesluta att ryssarna t.ex. skulle använda ett taktiskt kärnvapen mot exempelvis Pokrovsk eller Konstantinivka (sp?), begränsad militär nytta såklart men i avskräckande syfte mot väst att sluta ge stöd till hjältarna i Ukraina kanske det hade varit effektivt.
Dock hade ryssarna blivit paria i 1000 år.
Jämförelse mellan Tjernobyl och Fukushima
Tjernobylolyckan 1986 orsakades av ett misslyckat säkerhetstest i en RBMK-reaktor med allvarliga konstruktionsbrister. Detta ledde till en explosion som sprängde reaktorhärden och spred stora mängder radioaktivt material över Ukraina, Belarus och stora delar av Europa. Två personer dog direkt vid explosionen och omkring 30 till av akut strålsjuka. Hundratusentals människor evakuerades och stora områden förblev obeboeliga. På lång sikt har tusentals cancerfall, särskilt sköldkörtelcancer hos barn, kopplats till olyckan.
Fukushimaolyckan 2011 utlösts av en kraftig jordbävning och tsunami som slog ut elförsörjningen och kylsystemen i tre kokvattenreaktorer. Detta orsakade härdsmältor och vätgasexplosioner som förstörde reaktorbyggnaderna. Till skillnad från Tjernobyl hölls härdarna inneslutna i skyddskapslar och inga människor dog direkt av strålning. Däremot evakuerades över 100 000 personer och flera tusen dog indirekt av evakueringens följder, särskilt äldre och sjuka. Radioaktivt cesium spreds i stora områden men omfattande sanering har gjort att delar kunnat återbefolkas.
Yjernobyl var en tekniskt allvarligare olycka med direkta stråldödsfall och permanenta konsekvenser för stora områden, medan Fukushima främst blev en social och humanitär katastrof med långvariga men mer begränsade strålningsskador.
Tjernobyl (Sovjetunionen, nu Ukraina, 1986)
Plats: Tjernobyl, nära staden Pripjat.
Reaktor: RBMK-1000 (grafitmodererad tryckvattenreaktor).
Händelseförlopp:
Under ett nattligt säkerhetstest stängdes viktiga säkerhetssystem av.
Reaktorn blev instabil och en kraftig ångexplosion inträffade.
Reaktorhärden sprängdes och stora mängder radioaktivt material spreds i luften.
Konsekvenser:
Två personer dog direkt i explosionen, ytterligare ca 30 akut strålsjuka inom veckor.
Hundratusentals människor evakuerades.
Radioaktivt nedfall spreds över stora delar av Europa.
Långsiktiga effekter inkluderar ökade fall av sköldkörtelcancer, särskilt hos barn.
Olyckan klassas som nivå 7 (högsta) på INES-skalan.
Fukushima Daiichi (Japan, 2011)
Plats: Fukushima prefektur, Japan.
Reaktor: Kokvattenreaktorer (BWR).
Händelseförlopp:
En jordbävning och efterföljande tsunami slog ut både ordinarie och reservkraft.
Kylsystemen slutade fungera.
Bränslet överhettades → partiella härdsmältor i tre reaktorer.
Vätgasexplosioner förstörde byggnaderna.
Konsekvenser:
Inga akuta dödsfall av strålning, men över 100 000 personer evakuerades.
Stora områden förorenades av radioaktivt cesium.
Evakueringen och stressen kring olyckan ledde indirekt till flera tusen dödsfall (särskilt bland äldre).
Olyckan klassas som nivå 7 på INES-skalan, samma som Tjernobyl.
En nyktrare sammanfattning av läget nedan. Det är ingen oskyddad gammal RBMK som i Tjernobyl vi snackar om här trots att du försöker påskina det.
--
The American Nuclear Society released similar guidance, saying the reactors being shutdown limits the risk of fallout from an explosion. "Our experts have carefully considered 'worst case scenarios,' including bombardment and deliberate sabotage of the reactors and spent fuel storage canisters. They cannot foresee a situation that would result in radiation-related health consequences to the public," the American Nuclear Society said in a statement this week.
The American Nuclear Society said with the reactors shutdown for over 10 months, they are not making enough heat to prompt a radiological release. "ZNPP is designed to withstand natural and man-made hazards. Thick, steel-reinforced concrete containment buildings protect the reactor cores and are designed to keep any radioactive materials isolated from the environment," the American Nuclear Society said.
de viktigaste kärnkraftsolyckorna i USA:
Three Mile Island (Pennsylvania, 1979)
Plats: Harrisburg, Pennsylvania.
Reaktor: TMI-2, tryckvattenreaktor.
Händelseförlopp:
Ett ventilfel i kylsystemet ledde till att kylvatten läckte ut.
Operatörerna misstolkade instrumentdata och stängde av nödkylningssystemet.
Detta ledde till en partiell härdsmälta.
Konsekvenser:
Stora mängder radioaktiva gaser släpptes ut, men i låga doser.
Inga akuta dödsfall, men långsiktiga hälsoeffekter debatteras än idag.
Händelsen skadade allmänhetens förtroende för kärnkraft och stoppade i praktiken ny kärnkraftsutbyggnad i USA under flera decennier.
Santa Susana Field Laboratory (Kalifornien, 1959)
Plats: Nära Los Angeles.
Reaktor: Sodium Reactor Experiment (natriumkyld prototyp).
Händelseförlopp:
Kylproblem gjorde att 13 av 43 bränslestavar överhettades och smälte delvis.
Radioaktiva gaser släpptes ut i atmosfären.
Konsekvenser:
Inga dödsfall rapporterades.
Olyckan hölls hemlig länge och uppmärksammades först på 1970-talet.
Misstänks ha bidragit till ökade cancerfall i området, men sambandet är omstritt.
SL-1 (Idaho, 1961)
Plats: National Reactor Testing Station, Idaho.
Reaktor: Liten arméreaktor för fjärranläggningar (Stationary Low-Power Reactor Number One).
Händelseförlopp:
Vid underhåll drogs en styrstav ut för långt, vilket gav en plötslig kedjereaktion.
En explosion följde som slungade upp reaktorlocket.
Konsekvenser:
Tre operatörer dog direkt (den enda dödsolyckan med reaktorpersonal i USA).
Reaktorbyggnaden kontaminerades kraftigt.
Ledde till översyn av säkerhetsrutiner för små militärreaktorer.
Fermi 1 (Michigan, 1966)
Plats: Monroe, Michigan, nära Detroit.
Reaktor: Snabb breeder-reaktor.
Händelseförlopp:
En del av kylsystemet blockerades av en trasig metallskärm.
Detta ledde till lokal överhettning och partiell härdsmälta.
Konsekvenser:
Ingen strålning nådde allmänheten.
Reaktorn stängdes senare permanent.
Olyckan inspirerade boken We Almost Lost Detroit (1975), som spädde på kärnkraftsskepsisen i USA.
DEN SVENSKA REGERINGEN BYGGER DIN SÄKERHET PÅ DET !!!!!!!!!
NÄR KRIGET KOMMER !!!!!!
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
