Kina betraktar inte EU som en teknologisk eller industriell konkurrent på samma nivå som USA, Japan eller i vissa fall Sydkorea. I Pekings perspektiv är EU framför allt:
En konsumtionsmarknad – viktig för export, särskilt inom maskiner, fordon, elektronik, textilier och gröna energiprodukter (solpaneler, batterier, elbilar).
En kapital- och kunskapskälla – europeiska företag med spets inom exempelvis lyxvaror, kemikalier, läkemedel och viss industriell teknik kan utnyttjas genom uppköp, joint ventures eller licensavtal.
Politisk hävstång – Kina vill undvika att EU allierar sig alltför nära med USA i handels- och säkerhetspolitiken.
När det gäller teknologisk konkurrens ser Kina snarare USA (AI, halvledare, försvarsteknik) och i viss mån Japan/Taiwan/Korea som de verkliga rivalerna.
Brasilien initierar ett extra BRICS-toppmöte som svar på USA:s hot
31 augusti 2025
Brasiliens myndigheter har vänt sig till Kina, Ryssland, Indien och Sydafrika. Enligt söndagens uppgifter från RBK leds förberedelserna för det extra toppmötet av presidentens rådgivare Celso Amorim. Under 2025 är det Brasilien som innehar ordförandeskapet i BRICS. Landets president Luiz Inácio Lula da Silva vill på det av honom organiserade mötet diskutera och utarbeta ett gemensamt svar från medlemsländerna på hoten mot samarbetet från USA:s sida.
Toppmötet kan hållas som videokonferens, rapporterar tidningen Valor Econômico. Amorim planerar även ett besök i Kina nästa vecka för att delta i ceremonier till minne av 80-årsdagen av segern i andra världskriget, som Kina högtidlighåller på årsdagen av Japans kapitulation. Rådgivaren ska hålla flera möten med politiker från BRICS-länder som också kommer till Peking för högtiden.
Brasiliens president förklarade nödvändigheten av att BRICS-staterna samordnar sin politik med en jämförelse med arbetare: individuella förhandlingar med arbetsgivaren är dömda att misslyckas, medan gemensamma, inom ramen för en fackförening, ger förhandlingsstyrka.
Den 30 juli undertecknade USA:s president Donald Trump ett presidentdekret enligt vilket tullarna på brasilianska produkter höjs till 50 %. Samtidigt infördes cirka 700 undantag från tullarna för strategiska sektorer: flygindustrin, energisektorn och vissa delar av jordbruket.
ChatGPT:
EU:s problem är att vi inte ses som teknologisk konkurrent – bara som marknad. Kina använder EU för export och kapital, inte som motståndare. Om vi ska klara oss i framtiden krävs:
Bryta beroendet av Kina – säkra råvaror, flytta produktion hem eller till allierade.
Bygga egen högteknologi – halvledare, AI, kvant, försvar, rymd.
Stärka allianser – USA, Japan, Korea, Indien – inte låta Peking splittra EU.
Ha något att sälja – industrimaskiner, läkemedel, miljöteknik, flyg/rymd.
Skydda kapital och företag – stoppa strategiska kinesiska uppköp.
EU måste gå från konsumentmarknad till teknologiproducent. Annars blir vi bara spelplanen mellan USA och Kina.
EU istället .., Är det hon som bestämmer ??????
idag: Von der Leyen tillkännagav det i Polen: 800 miljarder euro till EU-försvaret
Ursula von der Leyen meddelade att 800 miljarder euro ska investeras i EU:s försvar fram till 2030. Polen ska vara den största mottagaren av medel från SAFE-programmet.
Vid EU–Kina-toppmötet den 24 juli 2025 citerade Ursula von der Leyen handelsunderskottet till €305,8 miljarder, vilket bekräftar den officiella siffran Reuters......
Vad ska vi sälja till Kineserna ?????
Kinas satsningar inom högteknologisk militärindustri är omfattande och prioriteras politiskt. Fyra centrala områden:
1. Avancerade vapen
Hypersoniska robotar – DF-17 (med hypersonisk glidkropp) och test av mer avancerade system som kan kringgå amerikanskt missilförsvar.
Ballistiska robotar mot hangarfartyg – ”Carrier Killers” som DF-21D och DF-26.
Laser- och mikrovågsvapen – under utveckling för drönarbekämpning och elektronisk krigföring.
Obemannade system – stora resurser i drönare, både svärmar och långräckviddiga UAV:er (t.ex. Wing Loong, WZ-8).
2. AI-militär integration
Autonoma drönarsvärmar – för massangrepp och överbelastning av fiendens försvar.
AI-baserad underrättelseanalys – automatisering av signalspaning, satellitdata och cyberoperationer.
Beslutsstödssystem – AI testas för stridsledning och simuleringar.
3. Rymdindustri
Månbasprogram – planerat samarbete med Ryssland om bemannad månstation runt 2030-talet.
Satellitnätverk – BeiDou som alternativ till GPS, expanderar global täckning.
Anti-satellitvapen (ASAT) – både kinetiska tester (2007) och pågående satsningar på störning/jamming och co-orbitala system.
Rymdstationen Tiangong – fullt bemannad, central i rymdforskning och militär dubbelanvändning.
4. Strategiska mål
Teknologisk självförsörjning – minska beroendet av väst inom halvledare, sensorer och rymdteknologi.
Asymmetiska kapaciteter – fokuserar på att kunna utmana USA:s militära dominans i Stilla havet med billigare men effektiva system.
”Civil–military fusion” – gränsen mellan civila och militära forskningsprojekt är medvetet utsuddad.
Kina och Ryssland tillkännagav 2021 planer på International Lunar Research Station (ILRS), ett gemensamt projekt för att bygga en bas på månen.
Tidslinje (enligt officiella kinesiska dokument):
2025–2030: Obemannade förberedande uppdrag (Chang’e-6, -7, -8 och ryska Luna-27 m.fl.) för att kartlägga resurser och testa teknik för 3D-printade habitat, energiförsörjning och ISRU (in-situ resource utilization).
2030–2035: Början på byggandet av en obemannad månbas på sydpolen. Infrastruktur som kraftverk, kommunikation, landningsplattformar och robotar för gruvdrift.
2035–2040: Gradvis övergång till bemannade missioner. Målet är en permanent station med forskningsmoduler, habitat och resursutvinning (vattenis för syre och bränsle).
Syfte:
Vetenskaplig forskning (astronomi, geologi, resursutvinning).
Teknisk dominans i rymdutforskning utanför USA:s Artemis-program.
Militär och strategisk komponent genom att etablera geopolitisk närvaro på månen.
Status:
Ryssland har halkat efter kraftigt på grund av ekonomiska problem och sanktioner, medan Kina driver större delen av projektet.
Chang’e-6 (2024) lyckades hämta månprover från månens baksida – en teknologisk milstolpe.
Chang’e-7 (planerad ~2026) ska landa vid månens sydpol för att leta efter vattenis.
Chang’e-8 (planerad ~2028) ska testa byggteknik för basen.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
