Grönt stål produceras med vätgas och fossilfri el i stället för kol, vilket kan minska utsläppen med upp till 90–95 %. Globalt är utvecklingen ojämnt fördelad mellan teknikledarskap, produktionsvolym och investeringskapacitet.
Sverige ligger längst fram teknologiskt genom satsningar kopplade till SSAB, LKAB och Vattenfall samt nya aktörer som H2 Green Steel. Landet har liten global volym men driver innovation och sätter standarden.
Tyskland, med bolag som Thyssenkrupp och Salzgitter AG, fokuserar på att ställa om befintlig tung industri till vätgasbaserad produktion. Det ger stor effekt inom EU men är kapitalintensivt och beroende av politiskt stöd.
Kina dominerar global stålproduktion genom China Baowu Steel Group och står för cirka hälften av världens volym. Omställningen till grönt stål har påbörjats men sker långsamt eftersom kol fortfarande är centralt.
USA har en stark position genom bolag som Nucor och U.S. Steel, där produktion via återvinning (EAF) redan ger lägre utsläpp. Samtidigt investeras det i ny teknik som kan bli disruptiv.
Indien växer snabbt med aktörer som Tata Steel och JSW Steel och kan bli en viktig framtida marknad, medan Sydkorea och Japan, med POSCO och Nippon Steel, driver teknikutveckling men är beroende av energitillgång.
Sverige leder tekniken, Tyskland och USA driver industriell omställning, Kina står för volymen och Indien representerar tillväxten.
Så att bygga dessa anläggningar har inte påverkan på miljön ! Dessa dammar och dessa enorma betongfundament påverkar inte miljön ? Märkligt isåfall! Att tillverka solpaneler är tydligen inget som påverkar miljön heller , frakter !
Havsbaserad vindkraft kan i vissa fall fungera delvis som ett slags marint reservat, men det är inte automatiskt samma sak som ett marint skyddsområde. Fundament och erosionsskydd kan skapa nya hårdbottnar som fungerar som konstgjorda rev, och områden runt turbiner får ofta begränsningar för fiske och annan störande aktivitet. Det kan ge lokala positiva effekter för vissa arter.
Havs vindkraft kan ge reservat-liknande effekter, särskilt genom fiskebegränsning och nya livsmiljöer, men bör inte beskrivas som ett marint reservat utan vidare.
≈98–99 % av Sveriges elproduktion är fossilfri
Fossil el (kol, olja, gas) står för cirka 1–2 %
Vattenkraft: ~40 %
Kärnkraft: ~25–30 %
Vindkraft: ~20–25 %
Övrigt (bio, sol): liten andel
chatGPT:
Påståendet att militären “styr energipolitiken” är en förenkling.
Fakta:
Regeringen fattar besluten om tillstånd.
Försvarsmakten är remissinstans och ger underlag om säkerhetsrisker.
2024 stoppades 13 havsbaserade vindkraftsprojekt efter att Försvarsmakten bedömt att de kan störa radar, signalspaning och militär förmåga.
Vad det innebär i praktiken:
Vindkraft till havs kan påverka radarsystem, luftförsvar och ubåtsdetektion.
Sverige har ett mer känsligt läge än många andra länder (Östersjön, NATO-anpassning, ökat säkerhetsläge).
Därför väger säkerhetsargument tyngre än tidigare.
Balansen:
Energipolitik: behov av el, klimatmål, industri (t.ex. grönt stål)
Säkerhetspolitik: försvarsförmåga, övervakning, nationell säkerhet
Slutsats:
Militären styr inte politiken, men har stort inflytande i specifika projekt där nationell säkerhet bedöms påverkas.
Besluten är en avvägning mellan energi och försvar, inte en ensidig styrning.
Polen arbetar i vissa fall med att integrera militära radarsystem i havsbaserade vindkraftsparker i stället för att stoppa projekten. Det innebär att radar kan placeras på eller i anslutning till vindkraftverk, samtidigt som tekniska lösningar används för att minska störningar från rotorbladen. Detta kräver samarbete mellan energibolag och försvar samt att systemen planeras tillsammans från början.
Anledningen till att detta ibland fungerar är att modern radarteknik kan filtrera bort störningar och att anläggningarnas design anpassas för att minska påverkan. Det gör att konflikter mellan energiproduktion och militär övervakning kan hanteras mer flexibelt.
I Sverige har Försvarsmakten gjort en annan bedömning. Här anses riskerna större, särskilt med tanke på Östersjöns strategiska läge, beroendet av specifika radar- och sensorsystem samt ett försämrat säkerhetsläge. Befintliga system är inte alltid anpassade för integration, och det kan vara tekniskt svårt och kostsamt att ändra dem i efterhand.

Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.