Ett lågprisalternativ för lagring av radioaktivt kärnavfall i omkring 500 år, finns några principiella lösningar, men de skiljer sig i säkerhet och lämplighet.
Ytnära betongförvar – billigast Används för låg- och medelaktivt avfall. Byggs i betongkonstruktioner nära markytan eller på grunt djup. Lämpligt för avfall som blir ofarligt inom några hundra år. Inte lämpligt för använt kärnbränsle. Bergförvar på grunt djup (50–200 m) Dyrare än ytförvar men betydligt billigare än djupa slutförvar. Kan vara lämpligt för vissa typer av långlivat lågaktivt avfall. Kräver övervakning och underhåll. Djupgeologiskt slutförvar (500 m eller djupare) Dyrast men säkrast. Avsett för använt kärnbränsle och högaktivt avfall. Dimensioneras för säkerhet under tiotusentals till hundratusentals år, inte bara 500 år.
En lagringstid på 500 år kan vara rimlig för vissa typer av låg- och medelaktivt avfall, men inte för använt kärnbränsle, som innehåller långlivade radionuklider och kräver säker isolering under mycket längre tid.
Sverige använder exempelvis:
Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) för kortlivat låg- och medelaktivt avfall.
Ett planerat djupförvar i Forsmark för använt kärnbränsle på cirka 500 meters djup.
Om din fråga gäller hur man skulle kunna bygga ett så billigt förvar som möjligt för ett avfall som bara behöver isoleras i cirka 500 år, kan jag beskriva ett tekniskt koncept och ge en uppskattning av kostnaden - säger gptChat för de som kan inte tänka själva..... politiker...
Hm, vad jag läst är slutförvaring av kärnbränsle väldigt mycket 1980-tänk då utvecklingen gått framåt, man kommer att sälja/upparbeta avfallet för att användas som bränsle igen i nya generationens reaktorer ?
Ex
Motion 2024/25:1281 av Lars Engsund (M)
Använt kärnbränsle som energikälla
Den största svagheten i texten är att flera framtidsscenarier och forskningsresultat presenteras som etablerade fakta. Det riskerar att försvaga trovärdigheten i argumentationen.
De viktigaste felaktigheterna och osäkra påståendena är:
Generation IV-reaktorer kan återanvända dagens använda kärnbränsle. Detta gäller inte alla Generation IV-koncept och förutsätter upparbetning av bränslet. Påståendet är därför alltför kategoriskt.
Generation IV "lämnar inte ifrån sig långlivade radioaktiva nuklider". Detta är felaktigt. Reaktorerna producerar fortfarande långlivat radioaktivt avfall, även om mängden långlivade aktinider kan minska genom upparbetning och transmutation.
Behovet av slutförvar minskar från 100 000 år till 1 000 år. Detta är inte visat i kommersiell drift utan bygger på teoretiska beräkningar och antaganden om en fullt utvecklad sluten bränslecykel. Formuleringen bör därför nyanseras.
Restprodukten kan inte användas för vapentillverkning. Detta är inte korrekt. Vapenspridningsrisken kan minska, men den elimineras inte.
"Endast en bråkdel" av dagens använda kärnbränsle inte kan återanvändas. Det finns idag ingen säker grund för detta påstående. Hur stor del som kan återvinnas beror på framtida teknik, ekonomi och politiska beslut.
Förslaget att pausa slutförvaret bygger på en osäker framtidsbedömning. Generation IV-reaktorer finns ännu inte i kommersiell drift och det är oklart när eller om de kommer att införas i Sverige. Att skjuta upp slutförvaret på denna grund kan därför kritiseras.
Påståendet att SKB bedömer att minst 4–5 GW ny kärnkraft krävs för ett utbyggt slutförvar bör beläggas med en tydlig källa. Annars riskerar uppgiften att ifrågasättas.
Texten lyfter en viktig strategisk fråga – om framtida reaktorteknik bör påverka dagens beslut om slutförvar – men flera centrala argument bygger på antaganden snarare än etablerad kunskap. För att stärka trovärdigheten bör kategoriska formuleringar ersättas med uttryck som "kan", "har potential att", "bedöms kunna" och det bör tydligt framgå vilka påståenden som bygger på forskning och framtidsscenarier snarare än på kommersiellt beprövad teknik.
Man bör inte lita på AI för mycket, den har t.ex. fel på punkten ("Generation IV-reaktorer finns ännu inte i kommersiell drift") att en gen 4 reaktor ej är i kommersiell drift, vilket faktiskt är fallet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Generation_IV_reactor
Dessutom påstår din AI att slutförvar krävs för 100 000 år (om vi helt ignorerar att gen 4 kommer), verkar ej heller stämma. Se t.ex. :
Many industries produce hazardous and toxic waste. All toxic waste needs to be dealt with safely, not just radioactive waste.
The radioactivity of nuclear waste naturally decays, and has a finite radiotoxic lifetime. Within a period of 1,000-10,000 years, the radioactivity of HLW decays to that of the originally mined ore. Its hazard then depends on how concentrated it is. By comparison, other industrial wastes (e.g. heavy metals, such as cadmium and mercury) remain hazardous indefinitely.
Most nuclear waste produced is hazardous, due to its radioactivity, for only a few tens of years and is routinely disposed of in near-surface disposal facilities (see above). Only a small volume of nuclear waste (~3% of the total) is long-lived and highly radioactive and requires isolation from the environment for many thousands of years.
Orkar inte granska resten vad din AI säger ...
Det är kanske dags att byta ut svenska politiker mot ChatGPT om vi vill bevara välfärden. Deras egocentriska fasoner riskerar att försvaga landet.
Sverige beräknas det totala använda kärnbränslet uppgå till cirka 12 000 ton när alla svenska reaktorer har avvecklats. En enskild fylld kopparkapsel för slutförvaring väger runt 25 ton (varav cirka 2 ton är själva bränslet). Ytterligare information finns hos https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radioaktivt-avfall/slutforvar/
Om staten ger kraftiga subventioner till dem som kapar sina toppbelastningar behöver vi kanske ingen kärnkraft. Då blir batterilagring och varmvattenlagring genast intressantare. Ett miljöparti som inte kört fast i sina konventioner skulle kunna driva i den riktningen istället för att allt ska kosta mer.
Driva stålverk och annan tung industri med batterier och varmvatten alltså, frekvensstabilt med OK svängmassa ? Vi kan väl låta någon annan prova först innan vi slänger pengar i ännu ett nytt svart hål, eller vad säger du :)
Det finns ju mer än stålverk och annan tung industri som använder el.
Vilka företag ? Långsiktig investering !!!
för använt kärnbränsle, som innehåller långlivade radionuklider och kräver säker isolering under mycket längre tid
Rent logiskt tror jag man behöver vara betydligt mer orolig över hanteringen av t.ex. giftigt kadmium från dagens solceller, det kommer vara precis lika giftigt om 1 miljon år. Eller för kvicksilvret i våra lysrör, samma sak där. Eller varför inte ta koleldningen i våra grannländer, den slutförvaringen sker redan nu i alla våra lungor. Kärnavfallet verkar man ju däremot ha bra koll på ?
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
