Nya Börssnack
Nyheter Börssnack Fonder Makro SökLaddar...
Nya Börssnack

En mötesplats för alla som är intresserade av börs, aktier och investeringar.

Sajten

HemSökSå fungerar detOm ossKontakt

Juridiskt

VillkorIntegritetCookies

Konto

Logga inRegistrera

© 2026 nyaborssnack.com. Alla rättigheter förbehållna.

B
bsu
söndag 10 maj 10:28

Diesel/vätgas-lögner om verkningsgrad!

Om man räknar hela energikedjan för diesel från råolja till hjul försvinner stora mängder energi redan innan bränslet når motorn.

Av 100 kWh energi i råolja går ungefär:

  • 3 % bort i prospektering och oljeproduktion

  • 2 % bort i transporter av råolja

  • 10 % bort i raffinering till diesel

  • 2 % bort i distribution till tankstation

Kvar i dieseltanken finns cirka 83 kWh.

Sedan förlorar dieselmotorn och drivlinan ytterligare omkring 55 kWh som värme, avgaser och mekaniska förluster.

Till slut återstår endast cirka 28 kWh som faktiskt driver hjulen framåt.

Total verkningsgrad råolja → hjul:
≈ 25–30 %

Total energiförlust:
≈ 70–75 %

För vätgas via elektrolys och bränsleceller, med elproduktion direkt på plats utan olje- och logistikled, blir total verkningsgrad ungefär 30–40 % till hjulen.

18 kommentarer
M
Mike
2026-05-10 11:48
#5

Mer från chatgpt:

Vad är förlusterna för vätgas avseende transporter och framförallt tryckhållning av tankstationer?

Förlusterna för vätgas är starkt beroende av hur vätgasen produceras, lagras och distribueras. Det som ofta underskattas är att kompression, kylning och stationernas standby-förbrukning kan bli stora energislukare — särskilt för 700 bars personbilsstationer.

Typiska förluster i vätgaskedjan

1. Elektrolys

El → vätgas

Moderna PEM- eller alkalina elektrolysörer:

cirka 65–75 % verkningsgrad (LHV)

alltså 25–35 % förlust direkt.

2. Kompression

Vätgas måste komprimeras hårt:

lastbilar/bussar: ofta 350 bar

personbilar: vanligtvis 700 bar

Kompression till:

350 bar kostar ungefär 7–10 %

700 bar ungefär 10–15 % av energiinnehållet.

Dessutom måste många stationer förkyla gasen till omkring −40 °C före tankning, vilket kräver extra el.

3. Transport

Här varierar det enormt.

Tube trailers (vanligast idag)

Gasflak på lastbil:

låg energidensitet

mycket energi går åt till logistiken.

Typiska förluster:

ungefär 5–15 % beroende på avstånd och fyllnadsgrad.

Pipeline

Betydligt bättre:

ofta bara några procent

men dyr infrastruktur.

Flytande vätgas

Kräver nedkylning till −253 °C:

liquefaction kostar ofta 25–35 % av energin.

sedan tillkommer boil-off-förluster.

Det du frågar specifikt om: tankstationernas tryckhållning

Det här är en ganska stor och ofta förbisedd post.

700-barsstationer har normalt:

högtryckslager

kompressorer

kylsystem

buffertbanker

cirkulations- och säkerhetssystem.

De drar el även när ingen tankar.

Problem:

Vätgasstationer fungerar dåligt vid låg genomströmning.

Om få bilar tankar:

standby-förbrukningen per kg vätgas blir mycket hög.

boil-off/leakage och återkompression blir märkbara.

I praktiken har flera studier och verkliga stationer visat att:

stationens egen energiförbrukning kan motsvara 10–30 % extra energiförlust

ibland ännu mer vid låg användning.

Det är en stor anledning till att många vätgasstationer ekonomiskt haft problem i Europa.

Total kedja: el → hjul

Ungefärliga siffror för personbil:

Steg

Verkningsgrad

Elektrolys

70 %

Kompression + kylning

85–90 %

Transport + station

80–95 %

Bränslecell

50–60 %

Elmotor/drivlina

90–95 %

Totalt:

ungefär 25–40 % från el till hjul

Jämför med batterielbil:

ofta 70–85 % el till hjul.

Det är därför batterielbilar normalt är mycket energieffektivare.

M
Mike
2026-05-10 11:45
#4

Mer från ditt chatgpt:

Flera tillverkare har senaste året presenterat bensinmotorer med 48% verkningsgrad

Ja, det stämmer — utvecklingen har gått snabbt senaste åren, särskilt för hybridanpassade bensinmotorer i Kina.

Flera tillverkare har nu presenterat bensinmotorer med deklarerad termisk verkningsgrad runt eller över 48 %:

  • Dongfeng Mach 1.5T — 48,09 % enligt CATARC-certifiering.

  • Chery Kunpeng hybridmotor — uppges nå 48 % med extrem expansionsgrad och avancerad EGR.

  • Omoda & Jaecoo SHS — Chery-gruppens hybridsystem med 48 % angiven verkningsgrad.

Det här är ganska anmärkningsvärt eftersom:

  • Toyota länge låg i topp runt 41–42 %

  • BYD och andra kinesiska hybrider nyligen passerade ~46 %

  • 48 % tidigare nästan bara sågs i:

    • stora marindieslar

    • stationära kraftmotorer

    • eller F1-hybrider med energiåtervinning.

Det viktiga är dock att dessa siffror gäller:

  • mycket specifika driftpunkter

  • hybridoptimerade motorer

  • ofta Atkinson/Miller-cykel

  • hög kompression

  • extremt magra blandningar

  • avancerad EGR och låg friktion.

I verklig körning blir medelverkningsgraden lägre, men hybrider kan hålla motorn nära optimal belastning mycket oftare än vanliga bilar.

Det gör att moderna hybrid-bensinmotorer nu börjar närma sig dieselmotorers historiska försprång i effektivitet.

B
bsu
2026-05-10 11:03
#3

Ingen fara med vätgas längre. Det är inte bara jag som räknar. Nu kommer kommersiella krafter att ta över och successivt tränga bort oljan från transportsektorn.

Eller hur, oljalobbyster?

B
bsu
2026-05-10 10:34
#2

Total efficiency from crude oil through diesel engines to the wheels is approximately 25–30%, versus around 30–40% for hydrogen fuel cell systems.

M
Mike
2026-05-10 10:32
#1

En modern dieselmotor kan nå 50% verkningsgrad dessutom under värmesäsongen så är värmen inte förluster utan värmer kupen, något som drar upp elförbrukningen enormt med vätgas/elbil.

B
bsu
2026-05-10 10:35@Mike

du resistent mot fakta

B
bsu
2026-05-10 10:37@bsu

Steg

Dieselkedja: råolja → hjul

Verkningsgrad kvar

Råolja i mark

100 kWh

100 %

Prospektering & oljeproduktion

−3 kWh

97 %

Transport råolja

−2 kWh

95 %

Raffinering till diesel

−10 kWh

85 %

Distribution till tankstation

−2 kWh

83 %

Dieselmotor

−50 kWh

33 %

Drivlina/växellåda

−5 kWh

28 %

Energi till hjul

28 kWh

28 %

Steg

Vätgas/bränslecell: el → hjul

Verkningsgrad kvar

Elproduktion på plats

100 kWh

100 %

Elektrolys

−30 kWh

70 %

Kompression/lagring

−10 kWh

60 %

Bränslecell

−25 kWh

35 %

Elmotor/drivlina

−5 kWh

30 %

Energi till hjul

30 kWh

30 %

B
bsu
2026-05-10 10:45@bsu

chatGPT:

Kedja

Antagen kostnad

Verkningsgrad till hjul

Kostnad per nyttig kWh på hjul

Diesel

22 kr/liter

25–30 %

ca7–8 kr/kWh

Vätgas/bränslecell

50–90 kr/kg H₂

30–40 %

ca4–9 kr/kWh

Dieselräkning

Siffra

1 liter diesel

ca 10 kWh energi

Pris

ca 22 kr/liter

Energi till hjul vid 25–30 %

ca 2,5–3 kWh

Kostnad till hjul

ca 7–8 kr/kWh

Vätgasräkning

Siffra

1 kg vätgas

ca 33 kWh energi

Pris

ca 50–90 kr/kg

Energi till hjul vid 30–40 %

ca 10–13 kWh

Kostnad till hjul

ca 4–9 kr/kWh

Dieselpris Sverige runt 22 kr/liter i maj 2026. Vätgaspris varierar kraftigt beroende på elpris, elektrolys, skala och kompression. (GlobalPetrolPrices.com)

B
bsu
2026-05-10 11:08@Mike

1800-TALS TEKNINK..... HEEHEHEHEHEH

Idag är eldrivlinor färdigutvecklade. Det är bara batteripaket och bränsleceller i bilarna som behövs. Börja med tunga transporter.

M
Mike
2026-05-10 11:41@bsu

Testa att skriva ”du har fel” till chatgpt, den kommer allt närmre sanningen ju fler gånger du gör så.

Tex…

Om man tar hänsyn till värmen som behövs i kallare klimat?

Då förändras bilden ganska mycket — särskilt för personbilar i Norden.

En förbränningsmotor producerar stora mängder spillvärme, och i kallt klimat är den värmen inte bara en förlust utan används till:

  • kupévärme

  • avfrostning

  • uppvärmning av batteri och vätskor

Det betyder att den praktiska systemverkningsgraden vintertid kan bli bättre än den rena termiska verkningsgraden antyder.

B
bsu
2026-05-10 12:07@Mike

Utöver el producerar bränsleceller värmen … som dieselmotor gör på köpet😎🐶🌻🐇😎 p& k

Svara på tråden

Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.