Om man räknar hela energikedjan för diesel från råolja till hjul försvinner stora mängder energi redan innan bränslet når motorn.
Av 100 kWh energi i råolja går ungefär:
3 % bort i prospektering och oljeproduktion
2 % bort i transporter av råolja
10 % bort i raffinering till diesel
2 % bort i distribution till tankstation
Kvar i dieseltanken finns cirka 83 kWh.
Sedan förlorar dieselmotorn och drivlinan ytterligare omkring 55 kWh som värme, avgaser och mekaniska förluster.
Till slut återstår endast cirka 28 kWh som faktiskt driver hjulen framåt.
Total verkningsgrad råolja → hjul:
≈ 25–30 %
Total energiförlust:
≈ 70–75 %
För vätgas via elektrolys och bränsleceller, med elproduktion direkt på plats utan olje- och logistikled, blir total verkningsgrad ungefär 30–40 % till hjulen.
Mer från chatgpt:
Vad är förlusterna för vätgas avseende transporter och framförallt tryckhållning av tankstationer?
Förlusterna för vätgas är starkt beroende av hur vätgasen produceras, lagras och distribueras. Det som ofta underskattas är att kompression, kylning och stationernas standby-förbrukning kan bli stora energislukare — särskilt för 700 bars personbilsstationer.
Typiska förluster i vätgaskedjan
1. Elektrolys
El → vätgas
Moderna PEM- eller alkalina elektrolysörer:
cirka 65–75 % verkningsgrad (LHV)
alltså 25–35 % förlust direkt.
2. Kompression
Vätgas måste komprimeras hårt:
lastbilar/bussar: ofta 350 bar
personbilar: vanligtvis 700 bar
Kompression till:
350 bar kostar ungefär 7–10 %
700 bar ungefär 10–15 % av energiinnehållet.
Dessutom måste många stationer förkyla gasen till omkring −40 °C före tankning, vilket kräver extra el.
3. Transport
Här varierar det enormt.
Tube trailers (vanligast idag)
Gasflak på lastbil:
låg energidensitet
mycket energi går åt till logistiken.
Typiska förluster:
ungefär 5–15 % beroende på avstånd och fyllnadsgrad.
Pipeline
Betydligt bättre:
ofta bara några procent
men dyr infrastruktur.
Flytande vätgas
Kräver nedkylning till −253 °C:
liquefaction kostar ofta 25–35 % av energin.
sedan tillkommer boil-off-förluster.
Det du frågar specifikt om: tankstationernas tryckhållning
Det här är en ganska stor och ofta förbisedd post.
700-barsstationer har normalt:
högtryckslager
kompressorer
kylsystem
buffertbanker
cirkulations- och säkerhetssystem.
De drar el även när ingen tankar.
Problem:
Vätgasstationer fungerar dåligt vid låg genomströmning.
Om få bilar tankar:
standby-förbrukningen per kg vätgas blir mycket hög.
boil-off/leakage och återkompression blir märkbara.
I praktiken har flera studier och verkliga stationer visat att:
stationens egen energiförbrukning kan motsvara 10–30 % extra energiförlust
ibland ännu mer vid låg användning.
Det är en stor anledning till att många vätgasstationer ekonomiskt haft problem i Europa.
Total kedja: el → hjul
Ungefärliga siffror för personbil:
Steg | Verkningsgrad |
|---|---|
Elektrolys | 70 % |
Kompression + kylning | 85–90 % |
Transport + station | 80–95 % |
Bränslecell | 50–60 % |
Elmotor/drivlina | 90–95 % |
Totalt:
ungefär 25–40 % från el till hjul
Jämför med batterielbil:
ofta 70–85 % el till hjul.
Det är därför batterielbilar normalt är mycket energieffektivare.
Mer från ditt chatgpt:
Flera tillverkare har senaste året presenterat bensinmotorer med 48% verkningsgrad
Ja, det stämmer — utvecklingen har gått snabbt senaste åren, särskilt för hybridanpassade bensinmotorer i Kina.
Flera tillverkare har nu presenterat bensinmotorer med deklarerad termisk verkningsgrad runt eller över 48 %:
Dongfeng Mach 1.5T — 48,09 % enligt CATARC-certifiering.
Chery Kunpeng hybridmotor — uppges nå 48 % med extrem expansionsgrad och avancerad EGR.
Omoda & Jaecoo SHS — Chery-gruppens hybridsystem med 48 % angiven verkningsgrad.
Det här är ganska anmärkningsvärt eftersom:
Toyota länge låg i topp runt 41–42 %
BYD och andra kinesiska hybrider nyligen passerade ~46 %
48 % tidigare nästan bara sågs i:
stora marindieslar
stationära kraftmotorer
eller F1-hybrider med energiåtervinning.
Det viktiga är dock att dessa siffror gäller:
mycket specifika driftpunkter
hybridoptimerade motorer
ofta Atkinson/Miller-cykel
hög kompression
extremt magra blandningar
avancerad EGR och låg friktion.
I verklig körning blir medelverkningsgraden lägre, men hybrider kan hålla motorn nära optimal belastning mycket oftare än vanliga bilar.
Det gör att moderna hybrid-bensinmotorer nu börjar närma sig dieselmotorers historiska försprång i effektivitet.
Ingen fara med vätgas längre. Det är inte bara jag som räknar. Nu kommer kommersiella krafter att ta över och successivt tränga bort oljan från transportsektorn.
Eller hur, oljalobbyster?
Total efficiency from crude oil through diesel engines to the wheels is approximately 25–30%, versus around 30–40% for hydrogen fuel cell systems.
En modern dieselmotor kan nå 50% verkningsgrad dessutom under värmesäsongen så är värmen inte förluster utan värmer kupen, något som drar upp elförbrukningen enormt med vätgas/elbil.
Steg | Dieselkedja: råolja → hjul | Verkningsgrad kvar |
|---|---|---|
Råolja i mark | 100 kWh | 100 % |
Prospektering & oljeproduktion | −3 kWh | 97 % |
Transport råolja | −2 kWh | 95 % |
Raffinering till diesel | −10 kWh | 85 % |
Distribution till tankstation | −2 kWh | 83 % |
Dieselmotor | −50 kWh | 33 % |
Drivlina/växellåda | −5 kWh | 28 % |
Energi till hjul | 28 kWh | 28 % |
Steg | Vätgas/bränslecell: el → hjul | Verkningsgrad kvar |
|---|---|---|
Elproduktion på plats | 100 kWh | 100 % |
Elektrolys | −30 kWh | 70 % |
Kompression/lagring | −10 kWh | 60 % |
Bränslecell | −25 kWh | 35 % |
Elmotor/drivlina | −5 kWh | 30 % |
Energi till hjul | 30 kWh | 30 % |
chatGPT:
Kedja | Antagen kostnad | Verkningsgrad till hjul | Kostnad per nyttig kWh på hjul |
|---|---|---|---|
Diesel | 22 kr/liter | 25–30 % | ca7–8 kr/kWh |
Vätgas/bränslecell | 50–90 kr/kg H₂ | 30–40 % | ca4–9 kr/kWh |
Dieselräkning | Siffra |
|---|---|
1 liter diesel | ca 10 kWh energi |
Pris | ca 22 kr/liter |
Energi till hjul vid 25–30 % | ca 2,5–3 kWh |
Kostnad till hjul | ca 7–8 kr/kWh |
Vätgasräkning | Siffra |
|---|---|
1 kg vätgas | ca 33 kWh energi |
Pris | ca 50–90 kr/kg |
Energi till hjul vid 30–40 % | ca 10–13 kWh |
Kostnad till hjul | ca 4–9 kr/kWh |
Dieselpris Sverige runt 22 kr/liter i maj 2026. Vätgaspris varierar kraftigt beroende på elpris, elektrolys, skala och kompression. (GlobalPetrolPrices.com)
1800-TALS TEKNINK..... HEEHEHEHEHEH
Idag är eldrivlinor färdigutvecklade. Det är bara batteripaket och bränsleceller i bilarna som behövs. Börja med tunga transporter.
Testa att skriva ”du har fel” till chatgpt, den kommer allt närmre sanningen ju fler gånger du gör så.
Tex…
Om man tar hänsyn till värmen som behövs i kallare klimat?
Då förändras bilden ganska mycket — särskilt för personbilar i Norden.
En förbränningsmotor producerar stora mängder spillvärme, och i kallt klimat är den värmen inte bara en förlust utan används till:
kupévärme
avfrostning
uppvärmning av batteri och vätskor
Det betyder att den praktiska systemverkningsgraden vintertid kan bli bättre än den rena termiska verkningsgraden antyder.
Utöver el producerar bränsleceller värmen … som dieselmotor gör på köpet😎🐶🌻🐇😎 p& k
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.