Trafikverket tror att
med ambitionen att många brister kan vara åtgärdade till omkring år 2050.
Svenska politiker skriver förnedrande kampanjer mot Kina för att dölja sin egen oduglighet.
När de inte klarar att hantera landets ekonomi, energiförsörjning eller trygghet, riktar de blicken utåt och försöker vinna billiga poäng på att peka finger mot andra.
Sverige infrastruktur
Underinvesteringar:Svensk infrastruktur är eftersatt. Vägar, järnvägar och hamnar har inte byggts ut i takt med exportbehovet. Regeringar har i årtionden skjutit underhållet framför sig. Resultat: flaskhalsar, förseningar och höga transportkostnader.
Politisk obeslutsamhet:Projekt som höghastighetståg, nya stambanor, Norrbotniabanan och Ostlänken har utretts i decennier utan beslut. Politiker pratar om ”grön omställning” men klarar inte att bygga grundläggande logistik.
Industrins hinder:Svenska företag särskilt LKAB, SSAB, Boliden och skogsindustrin
hindras av dåliga järnvägar och brist på elnät. Exporten från norr bromsas bokstavligen av trasiga spår och överbelastade hamnar.
Byråkrati och miljöprocesser:Tillståndsprocesser tar orimligt lång tid. Att bygga en kraftledning eller väg kan ta över tio år på grund av överklaganden, myndighetsnivåer och detaljstyrning.
Ingen strategisk planering:Sverige saknar en långsiktig industristrategi liknande den Kina har. Istället styrs investeringar av kortsiktiga politiska cykler och symbolpolitik.
Kina satsar massivt på infrastrukturutveckling globalt genom sitt initiativ Belt and Road Initiative (BRI), även kallat ”Nya sidenvägen”. Kortfattat:
Lansering: 2013 av president Xi Jinping.
Syfte: Bygga transport-, energi- och digital infrastruktur som stärker Kinas handels- och inflytandenätverk.
Omfattning: Över 150 länder har undertecknat samarbetsavtal.
Investeringar: Uppskattas till över 1 biljon USD totalt sedan starten.
Projekt: Hamnar (t.ex. i Grekland, Pakistan, Sri Lanka), järnvägar (Afrika, Centralasien, Europa), vägar, broar, elnät, digitala nätverk (”Digital Silk Road”).
Finansiering: Främst via kinesiska statliga banker (t.ex. China Development Bank, Exim Bank).
Strategiskt syfte:
Säkra råvaruflöden och exportvägar.
Öka Kinas geopolitisk makt och inflytande.
Exportera överkapacitet i byggsektorn.
Etablera yuanen som global valuta.
Kinesiska järnvägsarbetare i USA (1860 1890-talet)
Efter det amerikanska inbördeskriget började USA bygga den första transkontinentala järnvägen, som skulle binda ihop öst- och västkusten.
Bygget startade 1863 och avslutades 1869. Två bolag ansvarade för varsin del:
Union Pacific Railroad (från Nebraska västerut)
Central Pacific Railroad (från Kalifornien österut)
Central Pacific rekryterade omkring 10 000
15 000 kinesiska arbetare, främst från Guangdong-provinsen.
De stod för upp till 90 % av arbetsstyrkan på västra delen av linjen.
Arbetet var extremt farligt: sprängningar i Sierra Nevada, snöstormar, laviner och undermålig säkerhet. Tusentals dog i olyckor, köld eller sjukdom.
Lönerna var lägre än för vita arbetare (ca 26
35 dollar/månad) och de fick ofta själva stå för mat och boende.
Trots detta visade de hög produktivitet och disciplin, vilket gjorde bygget möjligt att färdigställa i tid.
Efter färdigställandet (1869):
Den 10 maj 1869 möttes spåren vid Promontory Summit, Utah, och järnvägen invigdes. Kineserna deltog inte i den officiella ceremonin och nämndes sällan i historieböcker förrän långt senare.
Efteråt arbetade många vidare på andra järnvägsprojekt, i gruvor eller jordbruk.
Många mötte fortsatt diskriminering, särskilt efter Chinese Exclusion Act (1882) den första amerikanska lagen som förbjöd invandring från ett specifikt land.
Vilket bolag skulle ni investera i om man avser upprustning av bla järnvägar, flygplatser och övrig infrastruktur i Norden och övriga Europa? Heidelberg Materials har jag själv i portföljen sedan en tid.
Självklart ska vi försöka hjälpas åt koppla omvärldshändelserna till de börsnoterade bolagen.
Kanske försöka koppla till börsen?
Ratos består av 10-15% järnvägsunderhåll enligt chatgpt
Underhållsskulden måste arbetas bort. Det kommer att kosta. I Storbritannien börjar man nu inse att dessa verklighetens kostnader, som underhåll, elförsörjning och försvar, måste prioriteras framför det man satsat pengarna på de senaste decennierna. Nu driver ju Tories till exempel en linje med alla alla benefits till utländska medborgare helt ska stoppas.
Prioriteringen åtminstone under de sista 20 åren har ju till stor del varit att skänka bort våra skattepengar till luftslott i U-länder som bara utvecklat korruptionen och misären. Men vi får hoppas att insikten och lärdomen gör att investeringar inom infrastruktur och samhällsnytta tar fart. Både i Sverige och inom övriga Europa. Tvingas man snart jobba tills man är 70 bast innan pensionen vill man ju att det gör nytta också.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
