Depå vs ISK/KF

Belåna din ISK så kan du kvitta låneräntan mot schablonvinsten i ISK. Kan vara en stor fördel om du går med vinst.

Kör du båda kan du realisera förluster i din vanliga depå som du kvittar mot schablinvinsten i din ISK.

Det finns en del att jobba med ...

Lite tveksamt att plocka in IPS här utan att räkna med att det är oskattade pengar man sätter i (för de som kan det, kan man det inte ska man förstås inte använda en IPS), så startsumman i beräkningen bör justeras. Min gissning är att IPS har potential att bli mest fördelaktigt, med lägst skatt och minst risk för klåfingriga politiker (min bedömning).

Tillhör man dessutom den, inte alltför lilla gruppen, som ligger över brytpunkten för statlig skatt som arbetare men under som pensionär är de andra alternativen inte ens nära.

Men med IPS får man dock leva med det lilla problemet att pengarna är låsta till pensionsålder.

Gemini gav det här svaret, inte förvånad. Har kortat ner texten lite.

När du investerar i aktier i Sverige är valet av kontoform helt avgörande för hur mycket av din vinst du faktiskt får behålla. Med en förväntad avkastning på 8 % per år står matchen framför allt mellan ett Investeringssparkonto (ISK) / Kapitalförsäkring (KF) och en traditionell aktie- och fonddepå.

Här är det korta svaret: ISK eller Kapitalförsäkring är i särklass bäst för dig.

Vanlig depå.

När är det bra? Endast om du förväntar dig en mycket låg avkastning (under ca 3–4 % per år) eller om du gör stora förluster som du vill kunna kvitta fullt ut mot andra vinster i deklarationen.

Som tidigare sagts. Utdelningen! Har du en direktavkastning på ca 3% (varierar mellan år pga ändrad skattesats för isk/kf) så täcker den minskade skatten på utdelningen hela ISK/KF-skatten. För mig med stora innahav i bl a Note och Evo så funkar det väl inte riktigt så i år.

Som alltid måste man ta med utdelningen i sina beräkningar.

Utgår ifrån att beräkningen utgår från att de 8% i årlig avkastning helt härrör från fonder eller aktier som inte ger utdelning. Om man investerar i aktier som ger årlig utdelning är ISK/KF ännu mer fördelaktigt än traditionell aktiedepå.

Knackelibrankelfnatt Vilken typ av innehav väljer du att placera i en traditionell depå? Vid en placering i depå får du direkt en inlåsningseffekt där du indirekt tvingas till ett extremt långt innehav i aktien/fonden.

Jag väljer svenska aktier, utländska aktier, lågriskaktier men framför allt högriskaktier. Möjligheten att handla optioner samt vanliga fonder och ETF:er. Inget diskrimineras i min depå.

Varför har du dessa (aktier och optioner) i en depå, man skattar bort en stor del av vinsten jämfört med ISK/KF. Endast investeringar där man förväntar sig extremt dålig avkastning eller förluster passar i en traditionell depå, och med den approachen kanske man istället skall fundera på indexfonder (som med extrem lång investeringshorisont skulle kunna passa i just depå).

För det första så är förväntningar är något helt annat än verklighet. För det andra så får man inte ha optioner på en ISK och för det tredje så slipper man allt vad Sossarnas profithungriga klåfingrar i ditt sparande så långt som möjligt. Sen har jag möjlighet att dra av eventuella förluster på högrisk bet.

Men som sagt, jag sprider den politiska risken i mitt sparande också genom att använda olika typer av depåer. När räntan går upp så rasar tillgångsvärden samtidigt som kostnaden för en ISK/KF stiger. Att bli butt-fakkt från alla håll och kanter är inte min grej... men somliga gillar det. Not me.

I slutändan så känner man inte till alla scenarion och förändrade förutsättningar (läs politisk risk) så det absolut bästa enligt, min mening, är att sprida ut allt på alla förvaringsvarianterna. Precis som att portföljen ska vara diversifierad.

Ja precis.

En viktig aspekt som AI missade i listan nedanför är att politiker lätt kan hävda att

"någon annan måste bidra mera till staten" (läs: millionärerna). Denna politiska risk innebär att vi inte kan vara säkra på att ISK eller KF faktiskt är mer lönsamt än depå på lång sikt:

De vanligaste fällorna med ISK (Investeringssparkonto) som ofta leder till högre skatt eller onödiga kostnader är följande:

1. Att inte utnyttja schablonbeskattningens fördelar fullt ut
Schablonbeskattningen på ISK innebär att skatten baseras på ett schablonbelopp (beräknat utifrån kontots värde och en statslåneränta) istället för den faktiska avkastningen. Om du gör många affärer med små vinster kan schablonbeskattningen bli högre än om du deklarerat den verkliga avkastningen www.borskollen.se.

2. Att inte förstå hur schablonbeloppet räknas
Schablonbeloppet påverkas av kontots värde vid årets början och slut, samt statslåneräntan. Om du sätter in stora belopp sent på året kan schablonbeloppet bli missvisande högt, vilket leder till högre skatt än nödvändigt www.borskollen.se.

3. Att glömma att avgifter och kostnader inte är avdragsgilla
På ett ISK är fondavgifter, depåavgifter och andra utgifter inte avdragsgilla, till skillnad från ett vanligt depåkonto. Detta kan göra ISK mindre fördelaktigt om du har höga avgifter www.sparbankenboken.se.

4. Att sprida ISK-konton för att undvika schablonbeskattningens gränser
Vissa försöker undvika schablonbeskattningens effekter genom att dela upp sitt sparande på flera ISK-konton. Detta är dock inte tillåtet enligt skattelagstiftningen och kan leda till skattetillägg eller eftertaxering www.borskollen.se.

5. Att inte anpassa sparandet efter förändringar i statslåneräntan
Schablonbeskattningen är direkt kopplad till statslåneräntan. Om räntan stiger kraftigt kan schablonbeloppet också öka, vilket leder till högre skatt även om den faktiska avkastningen är låg www.borskollen.se.

6. Att missa möjligheten att byta till en bättre strategi vid låg avkastning
Om din ISK har låg avkastning under flera år kan det vara mer fördelaktigt att flytta tillgångarna till ett konto där du kan deklarera den faktiska avkastningen (t.ex. en vanlig depå), istället för att betala schablonskatt på ett lågt belopp www.borskollen.se.

7. Att inte utnyttja möjligheten att fördela ISK-konton mellan familjemedlemmar
Genom att fördela ISK-konton mellan flera familjemedlemmar kan du utnyttja flera schablonbelopp, vilket kan minska den totala skatten. Detta kräver dock att varje konto hanteras självständigt och att reglerna följs www.di.se.

Men skatten på ISK/KF sätts ju i november året innan, så OM politikerna dramatiskt skulle ändra villkoren så finns alltid möjligheten att gå tillbaka till traditionell depå.