Danmark satsar på att lösa ett av de största problemen med förnybar energi – att kunna lagra el under hela säsonger, inte bara i några timmar eller dagar. Batterier lämpar sig för korttidslagring men är inte praktiska för att lagra de stora energimängder som behövs under vintern.
Lösningen är att använda överskottsel från vind- och solkraft för att producera vätgas genom elektrolys. Vätgasen kan lagras i månader och användas när produktionen av förnybar el är låg, exempelvis under kalla och vindstilla vinterperioder.
I stället för att bygga nya lager utnyttjar Danmark befintliga underjordiska naturgaslager i Lille Torup och Stenlille, som byggs om för säker lagring av vätgas. Dessa bergrum har kapacitet att lagra energi i terawattimmar, vilket är betydligt mer än dagens batterisystem, och kan ge reservkraft till elsystemet under flera veckor.
Projektet ingår i Danmarks satsning Power-to-X, värd cirka 1,3 miljarder euro, med målet att producera vätgas och andra fossilfria bränslen från förnybar el. Ambitionen är att skapa en modell för storskalig säsongslagring av energi som kan användas även i andra länder.
Du presenterar bara glädjekalkylen i dina inlägg ? Eller du kanske bara glömde att nämna riskerna ? För att enbart nämna de ekonomiska sådana:
--
Power-to-X Google AI sammanfattning:
Cost and Economic Pressures
High capital demand: Building electrolyzers, storage facilities, and transport pipelines requires billions in upfront investments.
Uncertain market viability: Commercial success depends heavily on government subsidies and volatile energy market prices. [1, 2, 3]
Hybrit Google AI-sammanfattning:
Oklar lönsamhet: Nationalekonomer har riktat hård kritik mot att projekten saknar realistiska och öppna kalkylmodeller för framtida vinster. [1, 2]
Skattepengar på spel: Kritiker menar att statliga bolag som LKAB och Vattenfall sätter enorma skattemedel på spel i oprövade industriprojekt. [1, 2]
Sverige satsar på lagring av vätgas i berg som en viktig del av den framtida fossilfria energiförsörjningen. Tekniken bygger på att vätgas lagras i stora bergrum (så kallade Lined Rock Caverns, LRC) eller i naturliga geologiska formationer.
HYBRIT har byggt världens första pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i ett inklätt bergrum i Luleå.
Bergrummet ligger cirka 30 meter under mark.
Lagringsvolymen är omkring 100 m³.
Syftet är att lagra vätgas som produceras med elektrolys när elpriset är lågt eller när vind- och vattenkraft producerar mycket el.
Tekniken utvecklas av Vattenfall, LKAB och SSAB inom HYBRIT-samarbetet.
Överskottsel från vind- och vattenkraft används för elektrolys. Vätgasen komprimeras. Den lagras under högt tryck i ett bergrum med stålinklädnad. När el eller vätgas behövs tas den ut för industriell användning eller elproduktion.
Fördelarna är:
mycket lägre kostnad än stora trycktankar ovan jord,
hög säkerhet,
liten markanvändning,
möjlighet att lagra mycket stora energimängder.
På sikt bedöms bergrum kunna byggas med lagringsvolymer på 100 000–500 000 m³, vilket motsvarar flera hundra ton till tusentals ton vätgas. Det räcker för att försörja stora industrier under flera dagar eller veckor.
Ja, men förutsättningarna skiljer sig:
Danmark har naturliga saltkaverner som kan lagra mycket stora mängder vätgas till låg kostnad.
Sverige saknar i stort sett sådana saltformationer och använder därför främst konstgjorda bergrum med stålinklädnad (LRC). De är dyrare att bygga men fungerar väl i svensk berggrund och är särskilt lämpliga för industrin.
Om Sverige i framtiden bygger ett större antal sådana bergrum kan den sammanlagda lagringskapaciteten bli betydande och spela en viktig roll för ett elsystem med mycket vindkraft och en växande vätgasekonomi.
Du måste logga in eller registrera dig för att svara på tråden.
